De skrev boken som de själva saknade

I ungdomsromanen ”Dräng” lever högstadiekillen Ismail ett rätt vanligt liv fram tills att förortens kriminella gäng börjar ta kontakt med honom. Då förändras allt. För elevkoordinatorn Mohamad Ahmadi och svenska- och religionsläraren Linda Malmhammar var det inte svårt att välja tema för boken.

– Vi ville skriva om det som ligger nära eleverna och fånga den verklighet som många lever i idag. Gängproblematik är ett ämne som är på tapeten och något som vi behöver diskutera, för precis som i boken så kan man plötsligt hamna i det utan att man vill det. Ismail har en stark moralkompass och reflekterar över vad som är rätt och fel, men när han väljer att följa sin inre kompass blir det också konsekvenser, säger Linda Malmhammar.

– Tanken är att elever som kanske inte har något större intresse för läsning ändå kan bli engagerade i ”Dräng” och känna igen sig i kodningen i boken och hur Ismael uttrycker sig, säger Mohamad Ahmadi.

Språket avancerar i varje bok

Idén om att skriva ”Dräng” tillsammans, föddes när Mohamad Ahmadi skrev på en helt annan roman och bad sin före detta kollega Linda Malmhammar om hjälp med feedback och korrekturläsning. Sedan dess har deras gemensamma bok tagit flera vändningar och i nuläget skriver de på del två av tre.

– Det långsiktiga målet är att skriva en trilogi där språket stegvis avancerar i varje bok. Genom att gradvis läsa mer avancerade texter, bygga upp sitt ordförråd och få läsvana så är förhoppningen att eleverna sedan ska känna sig redo att ta sig an tyngre böcker, berättar Mohamad Ahmadi.

Han poängterar att det redan finns många bra romaner där ute men att det kan vara ett stort steg för en språksvag elev att ta sig an en hel roman. Det var en av anledningarna till att han och Linda Malmhammar valde att skriva på ett lättillgängligt sätt redan från början.

– All statistik pekar ju på att unga läser mindre och mindre. Det finns så mycket annat som drar i unga idag. Samtidigt vet vi att om du har brister i språket så kommer du troligen ha lång startsträcka med många andra saker, som att skaffa dig en utbildning eller ett jobb, säger Mohamad Ahmadi.

Linda Malmhammar nickar bredvid. Som lärare är hon alltid på jakt efter lättläst litteratur till sina elever på Bellevue gymnasium, men det är ofta lättare sagt än gjort.

– Ofta blir språket lidande när en bok omarbetas till en lättläst version. Eftersom jag undervisar gymnasieelever så kan det vara svårt att hitta lättlästa böcker med ämnen som känns aktuella och inte barnsliga för den åldersgruppen, just därför ville vi skriva något som var nära eleverna, säger hon.

Tog fram stödmaterial till lärare

Förutom att välja ämnen som ligger nära elevernas verklighet fanns också en tanke om att skapa viktiga diskussioner utifrån boken.

– I ”Dräng” är ju temat att utanförskap dödar och där handlar det om att bo i ett segregerat område där alla upplever någon form av utanförskap till majoritetssamhället. Men i bok två har vi vänt på det och det kommer handla om en person som är i minoritet i det här området och som istället hamnar i högerextrema rörelser. Det spelar ingen roll vem du stoppar i ett utanförskap, för du får ungefär samma resultat, säger Mohamad Ahmadi.

Mohamad Ahmadi och Linda Malmhammar vill underlätta för lärare att använda boken i sin undervisning och samtidigt skapa möjlighet att arbeta ämnesövergripande under både kortare och längre perioder.

– Det kanske anses lite omodernt, jag vet inte men jag tycker själv att det är skönt med instuderingsfrågor till böcker för att kolla av med elever att de hängt med i det man läser och det som förmedlas. Vi har därför skapat olika delar med olika sorters frågor, säger Linda Malmhammar.

– I slutet har vi till exempel frågor kopplade till moral, handling och symbolik. En fråga handlar till exempel om vad en vit duva symboliserar i boken, säger Mohamad Ahmadi

På Rönnenskolan där han själv arbetar används redan boken. En speciallärare har under höstterminen börjat läsa boken tillsammans med skolans elever.

– Sedan har vi också skapat uppgifter kopplade till hiphop. Så det går till exempel att använda i musikundervisningen och låta elever skriva dikter eller hiphop, säger Mohamad Ahmadi.

Känner sin målgrupp väl

Ordet dräng är i dag slang för att vara springpojke till personer högre upp i den kriminella hierarkin, man kan se det som ett första steg i en kriminell bana. Dräng och mycket annan slang möter läsaren i bokens dialoger men övrig text i boken är mer traditionell. För Linda Malmhammar var det något av en utmaning att skriva om just hiphop medan Mohamad Ahmadi har en bakgrund inom musik.

–  Jag är inte inne i rappen, men Mohamad är ju expert. Men vi fick även hjälp av rapparen Lilleman. Sedan har vi ju arbetat med ungdomar som rör sig i de miljöer som beskrivs i boken hur många år som helst, så man har ju lite koll – även om man är en 45-årig mamma från Småland, säger Linda Malmhammar och skrattar.

– Ja, det fanns ju en hel del slang vi kunde ta direkt från verkligheten och rapvärlden men det går också väldigt snabbt där. Om man lyssnar på ungdomarna idag så tror jag redan det skiljer sig en hel del, det är till exempel mycket slang som importeras från Stockholm, förklarar Mohamad Ahmadi.

– Men de använder sig fortfarande av dräng i alla fall, lägger Linda Malmhammar.

– Ja som tur är för oss, skrattar Mohamad Ahmadi.