Elevdemokrati sätter spår på Bulltoftaskolan

Under höstterminen fick Emma Sjöberg, lärare på Bulltoftaskolan i årskurs 6 nys om projektet ”Sätt spår i framtiden”, ett ämnesövergripande samarbete mellan WWF och Malmö Museers pedagoger. Projektet som är en del i Malmö stads satsning på Lärande för hållbar utveckling skulle ge Emmas elever möjligheten att vara delaktiga, påverka samt sätta spår i framtiden. Allt i enlighet med Lgr11. Emma nappade på förslaget och tillsammans med sina kollegor Anders Jönsson och Roger Magnusson har hon varit den drivande och sammankallade länken vad gäller projektet.

Hur kan man påverka?

Projektet generar inga pengar utan består av pedagoghjälp, inspiration och idéer samt engagemang och delaktighet från eleverna. Allt presenterades i en utställning i slutet av arbetet.

– När vi fick möjligheten att vara med i ”Sätt spår i framtiden” började vi spinna på idén och frågorna hur man påverkar när man tycker något är fel, hur man kan göra skolgården grönare och sätta spår i framtiden, berättar Emma. Först var det lite svårt att motivera våra elever. Eftersom de lämnar skolan till hösten skulle de ju inte få skörda det som de eventuellt skulle så, men när de hade tänkt till så insåg många att de skulle få vara med och göra avtryck och sätta spår i framtiden, fortsätter hon.

Inspiration och idéer

För att få inspiration och idéer till utemiljöer tog Malmö museums pedagoger med elever och pedagoger till Västra hamnen. Dagen dokumenterades genom bilder presenterat som ett fotocollage på utställningen. När pedagoger och elever kom tillbaka till skolan bildades fem olika grupper med olika inriktningar, alla dock med samma mål, sätta spår i framtiden och vara med och påverka. Eleverna fick välja själv efter intresse och förmåga.

– Inledningsarbetet utgick från frågorna; ”hur får vi till en förändring?” och ”hur når vi fram till målet?” I diskussionerna som följde lyftes även frågan om hur de kunde få in pengar. Jag och mina kollegor la fram våra tankar och idéer och eleverna byggde på med sina, berättar Emma.

Politikergrupp

I en grupp som kallades politikergruppen var aktiviteten och engagemanget stort. De nio barnen tog själva kontakt med politiker på stadsdelsnivå. Gemensamt tågade de till Kirsebergs stadsdelskontor där de fick träffa en tjänsteman som visade hur de skulle skriva ett medborgarförslag. De kontaktade också stadsdelens sjukgymnaster på vårdcentralen och fick dem att skriva ett intyg om hur viktigt det är att röra på sig och att en god utemiljö krävs för det. Deras argument var klart och tydligt ”Om skolgården är tråkig så går vi inte ut”. Intyget lämnades sedan tillsammans med medborgarförslaget till de lokala politikerna med krav på en grönare skolgård.

– Från stadsdelsordförande Pia-Maria Bergius fick eleverna ett positivt svar samtidigt som de fick till ett möte med henne. Hon skickade medborgarförslaget vidare till kommunfullmäktige och just nu ligger förslaget hos både servicenämnden och tekniska nämnden, berättar Emma.

Dokumentation och gör-det-själv

En annan grupp var dokumentationsgruppen. Där skapades en blogg och eleverna producerade en tidning för att kunna dokumentera projektet både i text och i bild.

Sponsringsgruppen kallades en grupp och i den var eleverna lika drivande i sin kontakt med vuxna som politikergruppen. Här tog eleverna kontakt med olika företag och fick både buskar och jord från Blomsterlandet samt virke från Malmö träd.

”Gör-det-själv-” gruppen kallade sig en annan grupp. Här samlades det burkar och eleverna bakade bullar och kakor som såldes under avslutande redovisning tillsammans med dokumentationsgruppens tidning.

– Vi fick faktiskt in 3000 kr. Rektor Monica Germundsson har dessutom sagt att hon ska skjuta till med lite pengar. Pengar som förhoppningsvis räcker till ett pingisbord utomhus eller ett stort träd för eleverna att klättra i, säger Emma.

– I en grupp som fick namnet byggargruppen gick arbetet lite trögt och eleverna tyckte det var svårt att samarbeta kring olika idéer, fortsätter hon. Tanken med byggargruppen var att de skulle bygga en modell för att visa hur skolgården skulle kunna se ut. Det färdiga resultatet blev dock väldigt fint och modellen kunde stolt presenteras under utställningen.

Tilltro till vuxna

I arbetets slutfas fick eleverna utvärdera sin egen del och hur arbetet hade gått. Återigen ställdes frågor som grund. Vad hade de lärt sig? Vad hade de fått ut av det och vad hade de åstadkommit? Utvärderingar presenterades även under utställningen. En tydlig bild är att tilltron till myndighetsutövande vuxna har ökat vilket Emma själv ser som det häftigaste i det hela

– Många elever tycker att de hade blivit positivt bemötta av alla vuxna som de har varit i kontakt med och de känner att de har fått vara med och påverka, berättar hon. En del har förstått att man måste ändra sitt ordval för att kunna påverka och någon har t.o.m. bestämt sig för att bli politiker, fortsätter hon.

Utställning som avslut

I flera utvärderingar kan man läsa att eleverna upplever att arbeta ute på fält är roligare än att arbeta inomhus. Den negativism som i början fanns hos vissa var i slutet borta och eleverna kunde se det positiva i att bidra utan att dra nytta.

-Tänk om det här finns kvar när våra barn går här, uttryckte en flicka, berättar Emma. Även medborgarförslaget fick dem att inse att det finns många vägar till att förändra även om förslag inte alltid går igenom.

Utställning i januari månad var en välbesökt tillställning där alla som hade varit inblandade i projektet hade bjudits in. Kommunalrådet Lari Pitkä-Kangas från MP som var på plats, uttryckte följande i utställningens pressmeddelande.

– Sätta spår i framtiden sätter elevernas kreativitet och nyfikenhet i fokus.

Projektet må vara avslutat, utställningen är över och alla förslag gick inte igenom men eleverna har vunnit både tilltro och insikt om att saker går att förändra genom att vara med och påverka. De har varit med och satt spår i framtiden.

Text och foto: Marina Walker