Elever bedömer varandra formativt

– Innan vi kan bedöma måste vi lära barnen vad formativ bedömning är.

John Hatties studie Visible learning 2008 ledde till nytänkande i många skolor. Genom att sammanställa metastudier kunde han hämta data från 80 miljoner elever. Studien redovisade faktorer som är positiva, inte har någon effekt eller som till och med kan vara skadliga för elevens inlärning. Den enskilt viktigaste faktorn för framgång, enligt studien, är formativ bedömning, Läraren ska bedöma elevens arbete medan det pågår för att hjälpa hen rätt.
I Malmö stad arbetar pedagogerna med Bedömning för lärande, BFL, som är en variant av formativ bedömning där det även ingår kamratrespons. Skolverkets forskningssammanställning påpekar att BFL är ett förhållningssätt, snarare än en metod.

Eget skapande

– Det är just förhållningssättet som gör att jag kan jobba med BFL. Att bara skicka uppgifter fram och tillbaka i Google Classroom gör det inte formativt, säger Joakim Ljunggren. Han ger ett exempel genom att berätta hur eleverna har jobbat med litteraturhistoria. De har fått skriva moderna bellmanvisor, de har skrivit egna dikter och iscensatt Hamlet.
– Massakern på Kronborgs slott, säger Joakim Ljunggren med ett leende.
– De eleverna glömmer aldrig sin Hamlet.
Han betonar att det är viktigt att planera för bra uppgifter, som visar på förmågor och ger barnen möjlighet att uppfylla målen, samt att de får flera möjligheter att nå dem.
– Utan bra uppgifter är det inte meningsfullt med BFL.

Långsiktigt och målmedvetet

Joakim Ljunggren talar mycket om vikten av tålamod.
– När jag får en ny sjätteklass vet jag att arbetet kommer att bära frukt kanske två–tre år senare. Fast det blir lättare varje år, så det känns som att BFL blivit vanligare.
Han berättar att eleverna i den sexa han fick ta hand om hösten 2017 var de första som inte blev förvånade när han förklarade att det inte skulle bli läxor eller prov i hans undervisning.
– Förutom de nationella proven då, men de är inte så besvärliga.

Elevers delaktighet

Rönnenskolan har 320 elever i årskurs 6–9 och Joakim Ljunggren undervisar i svenska och SO-ämnen. Han arbetar målmedvetet med att eleverna ska vara delaktiga i planering, att hålla koll på vilka mål som har uppfyllts och planera för nästa mål. En komponent i BFL är kamratrespons, vilket alla elever inte är vana vid:
– Det är lite läskigt i början, men oerhört viktigt. Även om man hamnar snett med sin respons, så för det in ett annat perspektiv. Och utifrån det kan vi få till en ny diskussion, vilket främjar lärandet.
– Den bästa lektionen är när jag är som en fotbollsdomare som inte märks. När jag tar två steg bakåt, dricker mitt kaffe och eleverna genomför lektionen själva.
Joakim Ljunggren menar att det gäller att lita på eleverna och tro på deras förmågor. Samtidigt påpekar han att det aldrig får bli den enda typen av undervisning:
– Det måste vara variation. Det är först när man får till en bra blandning av uppgifter, som det blir möjligt att jobba med BFL.

Får göra fel

Joakim Ljunggren är från början gymnasielärare men valde att ändra behörighet.
– Det där med kursbetyg är förödande. Kunskap och måluppfyllelse måste få ta tid. eleven ska kunna göra ett misstag och ändå kunna reda ut det, säger Joakim Ljunggren.
Vinsten för läraren med BFL är att få full insyn, säger Joakim Ljunggren:
– Jag har sett hela processen. Jag vet vad de kan, vad de behöver arbeta vidare med. Jag ser den som har fastnat och behöver mera tid. Därför är det så viktigt att bryta ner alla mål i styrdokumenten till en nivå som blir begriplig för eleverna.
– Eleverna ser aldrig betygsmatriser, förklarar Joakim Ljunggren. Han menar att det i så fall blir en fokusering på betyg och inte på lärande.
– Jag kan ärligt säga att jag bara tänker på betyg en gång per termin. Och det är den timme jag sitter och skriver in dem i betygskatalogen.

Text&Bild Per Armbäck