Jeanette Friberg, ämnesområdeslärare för årskurs 1–4 på Lindängegrundsärskola, ser flera fördelar med att undervisa eleverna i programmering.

Utforskar programmering tillsammans med eleverna

Att arbeta med programmering har visat sig ge flera positiva effekter för eleverna på Lindängegrundsärskola. Bland annat lär sig eleverna nya begrepp och de kan vara med och påverka sin egen undervisning.

– Vi måste fånga elevernas intresse så det blir roligt och lustfyllt. Och det måste vara tillåtande, säger Jeanette Friberg, lärare på skolan.

När läroplanen reviderades 2018 fick programmering en alltmer framträdande roll. Det står bland annat att eleven ska ges “en förståelse för hur programmering används för att styra föremål samt erbjuda redskap, teknisk utrustning och digitala verktyg i närmiljön”. Det blev startskottet för Jeanette Friberg med kollegor på Lindängegrundsärskola att börja arbeta mer systematiskt med just programmering.
Jeanette Friberg är ämnesområdeslärare för årskurs 1–4 på skolan. Hon är förskollärare i botten men har vidareutbildat sig till speciallärare och specialpedagog med inriktning utvecklingsstörning. Med sina 75 elever är skolan Malmös största grundsärskola 1–9.
– Vi måste alltid tänka utifrån våra elever. Hur vi kan anpassa undervisningen så att det passar dem. Det är viktigt att man provar sig fram och att man inte släpper det när man testar något nytt.

Utgår från elevernas intresse

Det första Jeanette Fribergs elever fick prova på var beebots som man programmerar med enkla knapptryckningar.
– Vi hade testat lite analog programmering först, utan robotar, där eleverna fick styra hur deras kompisar skulle röra sig med hjälp av bilder med siffror och pilar på.
När de sedan gick vidare till beebotsen gjordes programmeringen väldigt enkel genom att eleverna fick testa att trycka på knapparna för att se vad som hände. Vissa elever fick testa några enklare uppgifter för att klura ut hur många gånger de behövde trycka på framåtpilen för att boten skulle komma fram till en viss plats.
– Många av våra elever har inte det talade språket, men vi hjälps åt och för många blir det bara en upplevelse – att se hur botsen rör sig när vi programmerar dem. För andra, som har en “antalsuppfattning” till exempel, går det lättare att programmera roboten efter instruktioner, säger Jeanette Friberg.
Pedagogerna har utgått mycket från elevernas egna intressen. De har lagt fram bilder på olika favoritkaraktärer, djur eller till och med olika klockslag som botsen sedan ska programmeras för att gå fram till.

Eleven Allan Khan sitter vid ett bord och arbetar med en ozobot.
Allan Khan är djupt försjunken i sitt arbete med ozoboten. Foto: Privat
Elever på Lindängegrundsärskola har samlats kring en bee-bot på golvet i klassrummet.
På Lindängegrundssärskola får eleverna vara med och bestämma hur bee-bot-robotarna ska programmeras. Roligt och lustfyllt är ledorden för Jeanette Friberg med kollegor. Foto: Privat

Flera fördelar med programmering

De har också använt sig av så kallade ozobots som följer linjer man ritar med speciella pennor. Blå, grön eller röd färg; botsen ändrar färg efter pennans färg.
– Eleverna får vara med och påverka hur botsen ska ta sig fram och vilken färg den ska ha. De skrev sina namn och tränade stavning samtidigt.
Fördelarna med programmeringen är många, enligt Jeanette Friberg.
– Dels rent matematiskt och att de lär sig begrepp som framåt, bakåt, höger och vänster. Eleverna får vara med och påverka och få inflytande över sin egen undervisning, det är ett roligt sätt att lära och det ökar kreativiteten. Genom programmeringen får de även tänka i olika led och felsöka när det inte går som man har tänkt.
Hon förklarar hur mycket i vår vardag som fungerar som programmering, fast analogt.
– Bara en sådan grej som att följa ett recept när man ska laga mat. Det är som en slags algoritm man ska följa och blir något fel får man felsöka. Samma regler gäller för programmering.

Ska vara roligt och lustfyllt

Det var under en inspirationsdag på Pedagogisk inspiration som Jeanette Friberg med kollegor fick prova på olika robotar och programmering. Efter det bestämde de sig för att ha digitalisering som tema på skolan.
För att komma igång hjälpte bland annat skolans IT-pedagog dem och pedagogerna tittade på programmeringslektioner från UR. En del lektioner tittade de på tillsammans med eleverna.
– Alla, verkligen alla, elever har visat intresse på ett eller annat vis. Vissa blir intresserade av rörelse och ljus, andra har utvecklat sin matematiska förmåga. Och det är bara fantasin som sätter gränser för vad vi kan göra med tekniken, säger Jeanette Friberg och fortsätter:
– Vi måste fånga elevernas intresse så det blir roligt och lustfyllt. Och det måste vara tillåtande. En del av eleverna ville att botsen skulle tävla mot varandra – då fick de göra det. Det gäller att vara lite av en detektiv för att hitta saker kring botsen som fångar både intresse och kunskap.

Text: Matilda Lundahl
Foto: Matilda Lundahl och privat