AI i klassrummet – Kreativt bildskapande och kritisk granskning av bias!
Eleverna spelar sig till arbetsro i klassrummet
Klass 3B på Höjaskolan vet hur man samarbetar och håller god arbetsro i klassrummet. Det har spelet, med samma namn som skolan, lärt dem.
- Höjaspelet går ut på att alla ska vinna och att alla kan vinna, säger Ann-Sofi Vahlne, klasslärare i 3B, som arbetat med spelet sedan det infördes på skolan.
Med lagnamn som Babblarnas mästare, Huggormarna och Spindlarna tar sig eleverna an Höjaspelet. Det har blivit ett populärt inslag i skoldagen – klassen har spelat det sedan de gick i första klass.
Så hur går spelet till? Spelet löper över ordinarie lektionstid – parallellt med undervisningen. För varje spelomgång väljer läraren ut tre regler, kopplat till bra uppförande och god studiero, som sätts upp på tavlan. Exempel på regler kan vara ”räck upp handen”, ”titta och lyssna” eller ”fokusera på uppgiften”. Eleverna delas in i lag som alla får ett antal spelkort på sitt bord. För varje regel som bryts plockar läraren bort ett spelkort från det regelbrytande laget. Alla lag som har spelkort kvar på sitt bord när speltiden gått ut vinner.
– Det kortsiktiga syftet med spelet är att skapa arbetsro i klassrummet. Att skapa en gruppkänsla och samhörighet, förklarar Ann-Sofi Vahlne.
Långsiktigt är syftet dock större – att minska riskerna för problem bland unga så som drog- och alkoholmissbruk och kriminalitet.
Kommer från USA
Spelet, som ursprungligen kommer från USA och kallas “Good behavior game”, har spridits och implementerats i flera andra länder, bland annat England, Frankrike och Holland. Det har arbetats om något för att anpassas till europeiska förutsättningar men kan ändå skilja sig en del åt mellan länder. I Frankrike kan barnen till exempel vinna godsaker och kakor, på Höjaskolan vinner klassen en sångstund, att spela hänga gubbe, lite längre rast eller kanske att de själva får bestämma vad de ska arbeta med under 15 minuter.
– I början ville eleverna spela hela tiden, men nu är de så vana vid att spela att det inte blir några speciella reaktioner, säger Ann-Sofi Vahlne och berättar att klassen spelar tre gånger i veckan.
Eleverna fokuserar bättre
Höjaskolan blev aktuell som pilotskola för spelet tack vare ett CTC-projekt (communities that care) som Malmö stad satsar på. CTC handlar bland annat om att skapa bra uppväxtvillkor för barn och unga – och att arbeta mot utanförskap och bristande skolresultat.
– Man såg ett behov på Almgården och vi som skola blev tillfrågade att arbeta med spelet.
En forskare vid Örebro universitet har utvärderat pilotprojektet och bland annat kommit fram till att eleverna känner att de kan fokusera bättre på lektionerna. Lärarna upplever att de har förbättrat sitt ledarskap i klassrummet.
Andra skolor tar efter
Även om hon ibland kan se bakslag i klassen, att det blir stökigt och att eleverna har svårt att sitta stilla så är det stor skillnad från tidigare. Hon ser att reglerna följs även när man inte spelar.
– I början var det mer eller mindre som vanligt mellan spelen. Men i takt med att vi spelade under längre perioder blev eleverna allt duktigare och vi kunde minska antalet spelkort per lag.
– Ingen bryter mot reglerna medvetet. De som till en början hade svårt att följa reglerna har kommit så pass långt att de ger mig spelkortet självmant för att de kommer på sig själva med att ha brutit mot en regel. Det är en vinst i sig. Att de fått insikten och vet att de gjort fel, fortsätter hon.
Framöver kommer spelet att spridas till andra Malmöskolor. Då känns det extra kul för Höjaskolan att ha varit pilotskola.
– Kul att vi har fått sätta namnet, säger Ann-Sofi Vahlne.
