Estetik och praktik för synligt lärande

Parallellagda undervisningstimmar och ämnesintegrerat arbete med drama, musik och bild gav eleverna tid och plats för att upptäcka sin estetiska ådra, utveckla språket och lust att lära.

– Vi vill att skolan är en frizon. När eleverna kommer till hit ska de inte behöva tänka på Migrationsverket, väntan på uppehållstillstånd eller minnen av flykt och krig. Genom att använda uttryck som nödvändigtvis inte är kopplat till något av de klassiska skolämnena, hittade vi ingångar som stimulerade elevernas lust att lära, säger Isis Hölzer, dramapedagog/bildlärare och Linus Lindvall, musiklärare på Mosaikskolan.

Ämnesövergripande projekt

Arbetslagstillhörigheten gjorde att Isis och Linus tillsammans med kollegan Peter Söderholm, IKT-pedagog, kunde schemalägga sina lektioner parallellt. För att eleverna skulle få ut mesta möjliga undervisade de ämnesintegrerat i projektform. Projektet utgick från elevernas modersmål, tidigare erfarenheter, förförståelse och med fokus på de estetiska uttryckssätten.

– Lektionerna innehöll alltid drama, bild och musik. För att variera varvade vi uppgifter med olika uttrycksformer. Syftet var att eleverna skulle utveckla det svenska språket, känna trygghet och få förståelse för det svenska skolsystemet, förklarar Isis och Linus.

Flertalet lektioner hade fokus på berättandet och förståelse för nya ord och begrepp. Pedagogerna valde medvetet dramaövningar med tonvikt på trygghet och gemenskap samt det lekfulla. Ofta under gapskratt lekte eleverna bland annat blinkleken.

– Att använda dramaövningar är ett sätt att få ihop gruppen samtidigt som eleverna får förtroende för oss vuxna. Vi är ju också med och leker, berättar pedagogerna.

Känslan i bilden

Isis och Linus ser också dramaövningar som en metod som hjälper eleverna att utmana och utforska sig själva. I dramaövningar är det talade språket inte nödvändigt och eleverna kan få iklä sig en roll.

– Det går att gestalta något genom att bara använda kroppsspråket, säger de.

Elevernas erfarenheter var utgångspunkt för varje berättandespass. Som stöd för berättandet använde pedagogerna bilder som kunde kopplas till elevernas upplevelser. Bildanalyserna låg till grund för elevernas låttexter.

– Bilder hjälper eleverna att beskriva en känsla och sätta den i kontext. De stärker språket när orden inte räcker till. Vi valde att använda bilder från bekanta miljöer som eleverna kunde relatera till. Tågstationen i Hamburg var en av dem, många av eleverna har kommit till Sverige via den vägen, berättar Linus och Isis.

Musikfilmer

För att skapa låtar använde eleverna sig av färdiga refränger. Verserna skrev de på sina modersmål.

– Musik är på många sätt en direktkontakt till en känsla. Med musik kan eleverna uttrycka mycket utan att säga särskilt många ord, säger Linus och Isis.

Att jobba i projektform handlar mycket om att alla drar sitt strå till stacken. Alla kan inte göra allt men allas deltagande leder till slutproduktion.

– Det är inte alla elever som är med på film, men de var med i processen. Stod eleverna inte framför kameran stod de bakom eller klippte film, berättar Linus och Isis.

– Eleverna lånade till t ex hem iPads över helger och filmade på Malmö Centralstationen klockan ett på natten, fortsätter de.

https://youtu.be/-XEvVNypMb4

Delaktighet

Både Isis och Linus tycker det är viktigt att låta de estetiska ämnena ta plats i skolan. De menar att estetiken ger elever möjlighet att lära, uttrycka sig och kommunicera på olika sätt och språk. Eleverna tränar sig att samarbeta och jobba i samklang.

– Via sina musikfilmer fick eleverna en röst, de kunde känna stolthet. Filmerna synliggjorde deras delaktighet, i skapandet och i processen. Filmerna lämnade också spår. De ligger ju på Youtube, säger de.

Text och foto: Marina Walker
Foto: Isis Hölzer, Linus Lindvall, Per Söderholm
Filmer: Elever på Mosaikskolan vårterminen 2016