Estetiska lärprocesser i förskolemiljö

Ett skapande och utforskande arbetssätt står i blickfånget för det som pedagogerna själva kallar estetiska lärprocesser.

– Vi arbetar med fokusveckor. Två veckor i taget koncentrerar vi oss på att få in konst, musik, drama och dans i de teman som avdelningarna arbetar med, säger Stephanie Soares, förskollärare.

– Fokusveckorna hjälper oss att få in alla estetiska uttryckssätt i arbetet. Ofta kombinerar vi dem. Är det musikfokus och barnen vill måla, då målar vi till musik, fortsätter hon.

Estetiska lärprocesser

Stephanie och kollegorna Sherin Florie och Olympia Nikolopoulo arbetar på varsin av förskolans fyra avdelningar. De ser estetiken som en naturlig del av barnens lärprocess. Den stimulerar barnens språkutveckling och upplevelser, tillsammans eller individuellt. När den estetiska processen i sig är det centrala kan barnen, genom att till exempel dansa och måla, återskapa en upplevelse utan att särskilt många ord behövs.

– Oavsett vilket tema vi har försöker vi få in skapandet och kreativiteten i det. På en avdelning är temat vänskap och känslor. Som en del i det har barnen målat av varandra och pratat om hur man ser ut om man till exempel  är ledsen eller glad, berättar Sherin.

Superhjältar, väder, bygg och konstruktion är några andra teman som barnen undersöker genom estetiken. När pedagogerna planerar verksamheten är barnens intresse deras riktmärke. De tycker att det är viktigt med planering men att vara lyhörd för vad de estetiska uttryckssätten och barnens nyfikenhet öppnar upp för.

– Vi tycker också att barn ska få upprepa samma aktivitet i olika sammanhang. Det blir aldrig detsamma den andra gången. Man kan till exempel läsa samma saga flera gånger fast på olika sätt, berättar de.

Sätt ord på upplevelsen

När det gäller beröm och uppmuntran är pedagogerna tydliga. Barn måste uppmuntras att göra det som de tycker om för att kunna upptäcka sina egna förmågor. Beröm kan få en människa att växa men att alltid säga att en målning är fin utvecklar inte.

– Ställ istället öppna frågor kring bilden och upplevelsen. Se det som en möjlighet för barnen att sätta ord på det som de har gjort, säger Sherin och Olympia.

– Wow, brukar jag säga, vad spännande! Och så frågar jag vad barnen kan berätta om bilden för att få dem att språka så mycket som möjligt, berättar Stephanie.

Olympia berättar att de gärna pratar teknik, material och dess begrepp med barnen så att skapandet blir på riktigt. Fysiska upplevelser som besök på konsthallen eller teatern ger skådespelare och konstnärer ett ansikte.

– Vem säger att man inte kan prata om Monet med treåringar, säger hon och kollegorna.

Rum i rummen

Estetens förskola huserar i lokaler som bär tydliga av spår av tidigare funktion, (repetitionssalar för gymnasiets estetiska program). Öppna rum utan dörrar emellan med stort ljusinsläpp påverkar verksamheten.

– Varje avdelning är ett enda stort rum. Det utmanar oss att arbeta med lokalerna utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Hur skapar vi rum i rummen, säger Sherin.

– Det gäller att använda rummen på ett sätt som stimulerar barnens kreativitet och en verksamhet som fungerar för alla behov. För att skapa väggar använder oss av hyllor på hjul som vi flyttar runt i rummet, fortsätter hon.

Tillsammans i musikstunder

På Estetens förskola finns inget; “här slutar eller börjar det”. Samarbete och gemenskap är ett nyckelord för en förskola utan dörrar.

– Bland annat behöver vi tänka kring vilan för de yngre barnen. Det är en utmaning för både oss och de äldre barnen. Det gäller att vara kreativ när vi väljer aktiviteter, säger pedagogerna.

För att stärka gemenskapen mellan avdelningarna har hela förskolan musiksamling en gång i veckan under Stephanies ledning.  

– Varje musikstund har ett tema. Vi sjunger om sagor, djur eller fordon och använder kroppen som instrument, berättar Stephanie. Vi kopplar också fokusveckorna till musikstunden. Är det fokus på dans får rörelse extra stor plats.

Text och foto: Marina Walker