Ett fritidshem i förändring

När det var dags för om- och utbyggnad samt renovering av Geijerskolan lades grunden till en ny organisation och ett nytt fritidshem. Ett fritidshem som genererar samarbete, kvalitativa aktiviteter och tydlighet vad gäller dess roll. Gisela Bjernick Nilsson, förskollärare på skolan berättar;

– Nu arbetar vi med åldersblandade grupper. Eleverna rör sig mellan olika årskurser och lokaler och vi känner alla varandra.

Hon berättar att det tidigare hade varit väldigt lite samarbete mellan årskurserna. Det var en gammal organisation som personalen, i flyttkaoset som följde renoveringen, kände att de behövde revidera. Tillsammans med en ny ledning satte sig personalen i sina arbetslag och spånade på lösningar.

– Förslagen var många men en gemensam grundtanke var att utöka samarbetet mellan årskurserna och lära känna varandra bättre. En del i det arbetet har varit att vi har skuggat varandra för att få syn på saker som vi behöver utveckla. Det har varit en tankeställare.

Den nya organisationen

Nu har den nya organisationen varit igång ett år. Ett spännande, lärorikt och utmanande år menar Gisela och kollegan Jane Harvigsson, förste fritidspedagog.

– Vi hade varit en haltande verksamhet länge så att börja på ny kula med kvalité på verksamheten har varit prioritering. Vi har fått mycket stöd av vår nya ledning som uttalat har fokus på fritids, säger de.

Omorganisationen är inte revolutionerande men har inneburit önskad effekt menar Jane och Gisela. Idag arbetar fritidshemmen i åldersblandade verksamheter där årskurs f-2, respektive 3-5 fungerar som två avdelningar.

– Omorganisationen har gett eleverna möjlighet att sprida sig och variera vem de umgås med. Varje avdelning rör sig mellan tre olika klassrum. Aktiviteterna är planerade utifrån att alla ska kunna delta och utvärderas kontinuerligt.

Planeringstid för alla

En god verksamhet kräver en genomtänkt planering. Gisela och Jane är planeringsansvariga och träffas varje onsdag för att samordna veckans aktiviteter. Onsdagen fortsätter i planeringens tecken genom att varje avdelnings arbetslag träffas, likväl som hela fritidshemmet.

– Ordentlig planeringstid ger oss möjlighet att planera för aktiviteter som är genomtänkta och utformade efter elevernas intresse och önskningar. Vi har också fokuserat på att alla aktiviteter har en vuxen ansvarig utifrån vad den som pedagog brinner extra för. Vi tar vara på varandras styrkor för att kunna ge det bästa till barnen.

Gemensamt tema

Genomsyrande för hela förra läsårets aktiviteter har varit ett gemensamt tema med ledorden vänskap och värdegrund. Pedagogerna menar att det är viktigt att öppna upp för kommunikation och lyssna in elevernas önskemål.

– Värdegrunden handlar mycket om vårt sätt mot varandra. Att hjälpa varandra, det är nyckeln för att jobba så här, säger Jane och fortsätter;

– Det har varit viktigt att få ihop gruppen, både på elev- och personalnivå. Det har varit många samtal och aktiviteter som har koncentrerats på hur vi funkar tillsammans. För att få till det bra har vi delat in eleverna i fyra basgrupper – i all enkelhet med namnen blå, röd, gul och grön grupp. Det är lätta namn att komma ihåg.

Trygg som grupp

Traditionella namnlekar och samarbetsövningar präglade de första månaderna. Det har gett resultat. Jane och Gisela upplever att eleverna känner sig trygga.

– Vi har verkligen gjort mycket för att de ska komma ihop som grupp. Precis som vi vuxna. Omorganisationen har påmint oss om hur viktigt det är att vi har varandra att bolla pedagogiska tankar med.

Ensam må vara stark i vissa situationer men på ett fritidshem är gruppen central. Utifrån en trygg sådan kan pedagoger arbeta individuellt med varje elev.

– Är gruppen trygg finns det plats för varje individ att växa, säger de.

Text och foto: Marina Walker