Ett kollegialt lärande växer fram

– Det går att bemöta studiero på olika sätt. Vi gör det genom att titta på oss själva och på varandra som lärare istället för att läsa lagen och sätta upp regler för eleverna, säger Agnes Gentili Cronholm, förstelärare med fokus på IKT. Vad kan vi förändra i undervisningen och i vårt ledarskap som gör att eleverna upplever studiero?

Två blev en

För några år sedan växte verksamheten på Universitetsholmens gymnasium. Höstterminen 2013 flyttade Vård- och omsorg från Rönnen och in med sitt program, elever och lärare. Känslan av “vi- och dom” var påtaglig och lärare som elever höll sig till sitt. Maria Brorson, förstelärare med inriktning på språkutveckling, föreslog att satsa på studiero som ett sätt att närma sig varandra.

– Det är inte så att studieron på skolan var dålig men den kunde bli bättre. Att arbeta med studiero blev ett sätt för oss att börja prata med varandra, utforska varandras undervisning och arbeta mot gemensamma mål, berättar hon.

Kollegiala träffar

Sedan 2015 ingår all pedagogisk personal i studiegrupper där var och en av skolans åtta förstelärare har som uppdrag att vara processledare. I gruppen träffas pedagogerna för att diskutera didaktik och dela med sig av sin praktik. Mellan varje träff har pedagogerna som uppgift att auskultera varandras undervisning för att lyfta goda exempel eller lyfta det som behöver utvecklas. 

– Vi har utgått mycket från en enkät om hur eleverna upplever studieron på skolan. Svaren visar bland annat på att eleverna har väldigt varierande uppfattning om vad som är studiero, ofta med bakgrund i vad de har med sig från grundskolan, berättar Agnes.

Erika Andersson, förstelärare med fokus språkutveckling berättar att en grundläggande utgångspunkt för arbetet är att alla ska känna igen sig. Oavsett vilket klassrum eller lärare som eleverna möter ska de känna igen rutiner och bemötande som t ex att ta emot i dörren eller att gå igenom mål och syfte för lektionen med en och samma struktur. Hon understryker att det är alla lärare som äger auskultationsprocessen.

– Vi vill verkligen betona att det inte handlar om att bedöma varandra. Vi gör det här för att växa tillsammans. Tanken är att alla ska vara delaktiga, auskultera och bli auskulterade utifrån ett rullande schema. Vi är kollegor allihop. Ingen är mer expert än någon annan.

Se varandra

En stor del i arbetet handlar om pedagogerna ska våga testa nya saker i sin undervisning och utveckla sitt ledarskap klassrummet.

– Genom att vi tittar på varandras undervisning upptäcker vi saker som fungerar i ett klassrum men kanske inte i ett annat. Då pratar vi om det och vad det beror på, säger Erika. Genom att besöka varandra upptäcker vi hela tiden nya saker och frågeställningar. 

– Grundläggande är att titta på positiva delar för att bygga underifrån och att hela tiden ha elevens perspektiv med sig i alla diskussioner och beslut, säger Maria.

Till varje träff har varje deltagare också till uppgift att pröva en metod, testa nya grepp eller läsa en vetenskaplig artikel.

– När vi träffas är fokus att samtala kring för- och nackdelar med en viss metod, det som fungerar eller har utvecklingsmöjligheter, berättar Agnes.

Vi-känsla

Förstelärarna på Universitetsholmens gymnasium är överens om att studierogrupperna bidrar till en ökad vi-känsla. De betonar vikten av att gruppens diskussioner utgår från ett empiriskt underlag och att metoderna som de testar bygger på forskningsrön. Varje träff utgår från en dagordning som förstelärarna sätter tillsammans under sina regelbundna träffar.

– Det är viktigt med en tydlig struktur för mötena men vi värnar också om spontana dialoger kring didaktik och att vi får prata om det som vi upplever med eleverna, säger de. Den röda tråden i hela skolans arbete är studiero men det har utmynnat i så mycket mer – allmän didaktik och kollegialt lärande.

Text och foto: Marina Walker
Foto på lärarna: Malin Holmqvist

Vill ni läsa mer; följ lärarnas blogg på Pedagog Malmö eller arbetet på deras site