Expert på relationsskapande

Han borde veta. Innan han tog sig an rollen som biträdande rektor var han trygghetssamordnare och jobbade dagligen med att skapa lugn och ro på skolan. Där var relationsskapande ett av hans verktyg.
– Det handlar om att ta sig tid. Visst har alla mycket att göra – men den tid du lägger på att skapa relationer kommer du att få igen i ditt fortsatta arbete, säger han.

Vikten av att vara i korridoren

Trots att han har lämnat den rollen och istället blivit biträdande rektor lägger han fortfarande lika mycket tid på att skapa relationer. Varje dag äter han lunch med eleverna, varje morgon när eleverna kommer till skolan är han ute i korridorerna och ibland brukar han också spela en och annan pingismatch.
– Det är när du är ute i verksamheten du bygger relationer. Det går inte ifall du sitter inne på kontoret hela dagen. Det är relationen som ger läraren en möjlighet att så små frön och skapa intresse för något speciellt i ämnet, säger han.

Utmanande uppdrag

När han tog steget till att bli biträdande rektor fick han en rejäl utmaning. Att bli chef över sina tidigare kollegor och dessutom att ta sig an en helt ny roll ställde helt andra krav.
– Det är svårare att bygga relationer när man tidigare har varit kollegor. Det är också en utmaning att leda lärare som själva är ledare. Man blir ifrågasatt mycket mer.
Johan Rasmusson säger själv att han har haft tur att ha sett och fått jobba med flera skolledare som har varit bra på att bygga relationer. Men han har också sett motsatsen.
– Det stänger dörrar som är mycket svåra att öppna igen. Jag jobbar hellre med öppna dörrar.

Feedback ger utveckling

För att möta lärarna, menar han, behövs det ett genuint intresse. Att som rektor göra klassrumsbesök, ställa frågor och vara närvarande.
– Jag vill lyfta lärarna. Bara för att du är chef betyder inte det att du vet bäst. Att vara chef innebär också att du har ett ansvar att vara ödmjuk och prestigelös. Varje lärare ska känna att de är hörda, sedda och att de får konstruktiv feedback. Jag tror att det i längden leder till en positiv skolutveckling och att eleverna kan förbättra sitt lärande.
För att få till ett tillåtande och öppet klimat på skolan tror Johan att det handlar om att våga misslyckas och att våga berätta om det.
– Där spelar jag som skolledare stor roll. Om inte jag vågar erkänna att jag har misslyckats eller kan backa från något, hur ska då medarbetarna våga?
Vad tror du det är som gör dig till en bra skolledare?
– Min styrka ligger i att bygga relationer. Jag har en emotionell sida och ett stort hjärta men om det behövs kan jag sätta ner foten. Så jag skulle nog beskriva mig som mjuk och rak – jag tror att det uppskattas.

Test och foto: Johanna Ravhed