För en framtid som ung i Malmö

När det sker är det UngMalmö som har uppdraget och ansvaret att stämma av vad alla gör och erbjuda motiverande insatser – för studier, arbete och hälsa.

– UngMalmö är en verksamhet som arbetar för och med ungdomar mellan 16-24 år utan sysselsättning. Delen för ungdomar i ålder 16 – 19 år går inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Utifrån det arbetar UngMalmö med uppsökande och stöttande lösningar för alla de ungdomar som inte är inskrivna i gymnasieskolan, berättar Jina Jaxwall, studie- och yrkesvägledare.

I Malmö är det närmare 2000 ungdomar i åldern 16-19 år som ingår i det kommunala aktivitetsansvaret. Enligt KAA, som regleras i skollagen, är det kommunens ansvar att dokumentera vilka ungdomarna är och vid behov erbjuda dem stöd och insatser.

– En stor del av mitt uppdrag som studie-och yrkesvägledare handlar om att arbeta uppsökande. Vi vill veta vad de gör istället för gymnasiet och berätta vad vi kan göra för att hjälpa dem om de vill ha hjälp. Det är mycket detektivarbete för att komma i kontakt med var och en.

Kartläggning

Varje månad skickar gymnasieantagningen namnlistor till UngMalmö om vilka ungdomar det gäller – cirka 50 – 100 nya namn varje månad. Ett utskick görs till var och en med frågor om vad de gör nu och hur UngMalmö kan hjälpa.

– Vi får svar från en del men långt ifrån alla. Det är inte heller alla som vill ha eller behöver hjälp. Ganska många av dem som står på listan gör annat. En del arbetar, andra har tagit studieuppehåll, studerar utomlands eller på folkhögskolan. De som uttalat säger att de vill ha hjälp ringer vi upp och bokar tid med för ett kartläggningssamtal.

Ett kartläggningssamtal handlar enligt Jina om att skapa en bild av ungdomarnas behov. Det ger henne och hennes kollegor en bakgrundsbild för att arbeta vidare med ungdomarnas studier, arbete eller hälsa.

– För många handlar det om mer än att det bara är tråkigt i skolan. Det är ungdomar som kommer hit med tunga historier. En del har stora luckor i sin skolgång, har varit hemmasittare, är besvikna på vuxenvärlden och har inga tankar på att studera vidare, säger hon.

Drop-in

Jina möter också ungdomar som har börjat gymnasiet men av olika anledningar väljer att inte fortsätta. En del av dem besöker UngMalmö via drop in-verksamheten som finns under två timmar varje dag. I mötet med ungdomarna är det en utmaning att inte agera stereotyp myndighetsperson –  att vara personligt professionell hjälper, menar hon.

– Det handlar om att möta dem där de är, i deras upplevelser, aktivt lyssna samt titta framåt, säger hon. Vi pratar om var de vill vara om ett år, om tre år, hur de vill att deras liv ser ut då och hur de kommer dit.

Motivation är ledordet och för många blir målet att börja på UngMalmös introduktionsprogram . Här arbetar kurator, specialpedagog och studie-och yrkesvägledare tillsammans med ungdomarna i små steg – för att hitta viljan att studera vidare eller ta sig an en annan sysselsättning.

– När ungdomarna börjar där får personalen ta del av det kartläggningssamtal som jag eller en kollega har haft. Utifrån det samtalet görs en djupare kartläggning och planering för framtida aktiviteter.

Detektivarbete

När det gäller de som inte svarar på vykortet fortsätter detektivarbetet. Personalen lägger mycket tid på att leta kontaktuppgifter för att kunna ringa runt. Uteblir svar görs en uppföljning, först efter två veckor, därefter två månader. Slutligen kan det bli aktuellt med hembesök berättar Jina.

– Då går vi hem till ungdomen och ringer på.  Är de inte hemma lämnar vi information i brevlådan, säger hon.

För personalen på UngMalmö handlar det om att aldrig ge upp. Deras arbete ska stå för en bredd och ge ungdomarna kraft.

– I varje situation finns det alltid något som fungerar. Det är upp till oss att hitta det för var och en. Det handlar om en väg in men flera vägar ut.

Text: Marina Walker
Foto: Jonas Andersson, redaktör för personaltidningen Edico