För varje elevs röst – elevdemokrati på fritidshem

– Men vi pratar faktiskt inte så mycket om vad demokrati är. Det handlar mer om att eleverna ska lära sig att vara demokratiska i en kontext och förstå att ju mer insatta de är, desto större möjlighet och rätt har de att påverka och uttrycka sig, säger Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och musik på Ribersborgsskolan.

Elevinflytande

Jesper pratar hellre om elevinflytande och menar att en stor del av hans uppdrag handlar om ge eleverna möjligheter till inflytande för att kunna påverka sin vardag och sina val.

– Att ha inflytande är synonymt med att kunna vara med och verka för en demokratisk process, säger han. Det handlar om att eleverna får träna sig i att diskutera, argumentera, övertala och lägga sin röst. Det kräver ett engagemang från både elever och vuxna.

Varannan fredag håller eleverna demokratisamling. Under samlingen presenteras de förslag som har kommit upp under veckan och som eleverna har kampanjat för. Förslagen ska vara förankrade med Jesper och ha en genomtänkt plan för att få komma upp på dagordningen.

– Alla förslag lämnas in skriftlig och ska bestå av en förklaring till vad eleverna vill göra och en motivering till varför. Det ska också vara tydligt vem som kan delta. Vi vuxna ska inte agera censur men vi måste ha koll på att förslagen inte utesluter någon, säger han.

Tillsammans med kollegan Lottie Wikström sätter Jesper grundstrukturen för elevernas samlingar. Varje möte har en ordförande, en roll som roterar bland eleverna och som uppgift har att fördela ordet och våga säga ifrån

– Vi pratar mycket om hur viktigt det är att vara insatt i det som elever vill göra och förstå vad som är möjligt att förändra i en fritidshemsverksamhet. Visst kan vi jämföra med demokratin i samhället, men jag betonar att det är verksamheten på fritidshemmet vi pratar om. Vi måste förhålla oss till det som är genomförbart här.

Elevförslag

Det innebär att förslagen måste ligga på en nivå som är relevant och konkret för barnen. Ofta handlar det om att eleverna vill ha disco, talangtävling, fotbollsturnering eller ta med en leksak hemifrån.

– Att delta i samlingen och att engagera sig i förslagen är frivilligt. Ofta blir det som ringar på vattnet, om elever ser att de som engagerar sig får gehör, lockar det fler att vara med.

Som elev i årskurs två eller tre på ett fritidshem är det förstås mycket annat som lockar än att förstå demokratiska principer. Men om verksamheten växer fram ur ett elevernas egna förslag och beslut är hälften redan vunnit, menar Jesper.

– Men eleverna lämnas aldrig ensamma. Jag och Lottie finns hela tiden med i processen, redo att gripa in med förslag när det behövs för att öka valmöjligheterna eller för att hjälpa eleverna att organisera sig, berättar han.

Elevmakt

När eleverna tar över makten är det inte helt oproblematiskt. Varje möte kräver en tydlig ordning, säger Jesper. Förslagen presenteras i tur och ordning. Efter presentationerna får publiken ställa frågor och det ges tid för justeringar. Röstning sker efter en snabbrepris av förslagen och genom handuppräckning.

– Ju fler som är med i ett förslag, desto större chans att få igenom det, brukar jag säga, berättar Jesper. Och att väl genomarbetade kampanj- och presentationer är viktiga delar för att få röster.  

Utvärdering

Varje termin utvärderas demokratiarbetet men Jesper tycker att det är svårt att mäta vad det genererar för eleverna.

– Det vi ser är att de utvecklar mjuka värden som förmågan att ta ställning och lösa konflikter och att de applicerar det på andra delar i fritidshemsverksamheten.

Text och foto: Marina Walker
Foto från verksamheten: Jesper Nilsson