Formativ bedömning – när feedback blir en del av lärandet

– Formativ bedömning är när feedback och respons görs till en viktig del av lärandet. Bedömningen är inte slutstationen utan en del av processen. Elevens lärande ska vara synligt både för läraren och eleven, och läraren ska se effekten av sin undervisning, säger Camilla och fortsätter:

– Det var många som fick upp ögonen för formativ bedömning i och med John Hatties studie ”Visible Learning” (världens hittills största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers inlärning och studieprestationer, reds. anm.). Men i Sverige är det framförallt Christian Lundahl som skriver och föreläser och Anders Jönsson som skriver om formativ bedömning.

Ett nytt fokus och feedback

När Camilla började använda formativ bedömning fick betygskriterierna en mycket mer central betydelse i hennes undervisning. Hon berättar att kriterierna numer finns med redan i planeringsfasen.

– Jag har fått ett annat fokus. Det handlar mycket mer om vad jag vill uppnå och var jag är på väg. Det har gett mig ett bättre fokus på lärandet, säger Camilla.

Camillas elever får feedback kontinuerligt, t.ex. vid uppgifter, övningar och examinationer. Eleverna har också tillgång till dokument som hon delar med dem i Malmö Apps (Google docs). Där kan de följa processen och ser när de uppnått olika kunskapskrav, och när de inte har nått riktigt fram.

– En av orsakerna till att jag arbetar med formativ bedömning är att jag vill undvika elever som sitter som frågetecken eller blir arga när de får sina betyg, säger Camilla.

Prov

Rena kunskapsfrågor förkommer inte på Camillas prov. Hon menar att ämnes- och kursplanerna inte efterfrågar det i någon större omfattning. Och hon tycker att det är viktigt att variera typen av prov.

– Jag tar heller aldrig ett samlingsbetyg på proven, eller betygssätter eleverna direkt på en uppgift, säger Camilla och fortsätter:

– Eleverna ska få möjlighet att reflektera över och få syn på sitt eget lärande, det är en del av den formativa bedömningen. Om det är något eleven inte kan så syns det. Och varje elev får möjligheten att göra något åt det.

Frågor och aktiva elever

Camilla börjar ofta lektionen med en mentimeterfråga kopplad till föregående lektion. Hon menar att elevernas svar är ett bra tecken på hur många som har hängt med.

– Christian Lundal säger att vi som lärare ställer en uppsjö av frågor i klassrummet, många är bara kontrollfrågor. Jag tänker mycket på hur jag använder frågor i klassrummet. Och jag undviker handuppräckning, istället fördelar jag ordet till olika elever. Mitt mål är att alla elever ska vara aktiva. Om elever är passiva får jag som lärare ingen information om deras lärande, säger Camilla.

Ibland bestämmer Camilla redan innan lektionen vilken elev som ska svara på vilken fråga. Alla elever ska svara på någonting. Hennes avsikt är inte att sätta dit elever, utan hon vill att alla ska vara aktiva, göra övningarna och lära sig.

– Dessutom finns det elever som har låg självkänsla, som tror att de inte klarar av att lära. Jag vill att de ska kunna svara på frågan de får och genom det växa och få tilltro till sig själva och sin förmåga.

Exit tickets/Lärlogg

Till varje lektion sätter Camilla upp olika mål. Målen följs upp bl.a. genom att eleverna får svara på frågor.

– Självklart tittar jag på vad de har gjort under lektionen. Men denna termin har jag även använt mig av det Christian Lundahl kallar för ”exit tickets” och jag för ”lärlogg”, säger Camilla och fortsätter:

– Jag vill att varje elev ska reflektera över sitt eget lärande. Därför får de svara på tre frågor i lärloggen:

• Vad var det viktigaste jag lärde mig i dag?
• Vad var förvirrande?
• Är någon fråga lämnad obesvarad?

Tid

Bitvis har Camilla lagt ned mer tid på sitt arbete sedan hon började med formativ bedömning. Hon ser det som en utvecklingsprocess, det måste få ta tid att omvärdera, tänka nytt och utvärdera.

– Som lärare kan man befinna sig i bekvämlighetzonen. Där befinner jag mig nästan aldrig. Men ibland har jag väldigt traditionella lektioner för att frigöra lite tid. Det kan hända att jag exempelvis lånar ett lektionsupplägg från någon kollega. Men det får inte bli för mycket traditionellt, det förstör hela upplägget. För att utvecklas ska och vill jag också lära mig någonting vid varje lektion.

Skådespelet

– Det går att se klassrummet som en scen. En scen som jag som lärare ska optimera för mesta möjliga lärande. Jag är regissör och ska iscensätta någonting som fungera. Eleverna är skådespelare. Det är en fantastisk känsla när skådespelarna, det vill säga eleverna, rullar på av sig själva och inte tänker på regissören. När allting bara fungerar och pjäsen blir en succé, avslutar Camilla med ett leende.

Seminarium med Camilla från 2012.02.13: Google docs & formativ bedömning

Camilla på Twitter

Camillas blogg ”IKT-skafferiet”

Camilla har uppdrag som workshopledare inom Skiftnyckelen i Malmö stad där hon delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter.

Text och foto: Sara Arildsson