Möt traumatiserade barn på rätt sätt

För att hjälpa dessa barn utbildar och handleder Dorina Decker, legitimerad psykolog, förskolepedagoger i traumamedveten omsorg (TMO).
– Det man vill uppnå är att hjälpa barnen att kunna vara tillräckligt trygga i förskolemiljön för att läka, säger hon.

Att tvingas lämna allt för att fly undan krig; sitt hem, familj och sina vänner sätter djupa spår. Inte minst hos barn. Barn som i tidig ålder rycks upp från sin trygghet kan traumatiseras. Därför arbetar förskolepsykolog Dorina Decker med att utbilda pedagoger för att kunna fånga upp de barnen.

På öppna förskolan möter många pedagoger nyanlända barn på väg in i förskolans och skolans värld.
– När vi startade var det främst öppna förskolan vi tänkte på eftersom det är första instans för små barn som nyligen kommit till Sverige. TMO är ingen terapiform utan det handlar om vad man i vardagen kan göra för barnen. Alla barn behöver en god omsorg och en bra vardagsmiljö som är trygg och säker för dem, förklarar Dorina Decker.

Ökat behov

Tillsammans med kollegan Karin Österlund har Dorina Decker utbildat alla pedagoger på öppna förskolan i Malmö stad i traumamedveten omsorg. Modellen går ut på att barn som varit med om svåra påfrestningar behöver tre saker: trygghet, tillitsfulla relationer och stöd med sin känsloreglering. En del av arbetet för förskoleförvaltningens psykologer består i att utbilda, handleda och konsultera förskolepedagoger och barnskötare.
– Alla förskolor kan kontakta oss för att få stöd, vare sig det gäller en förfrågan om en föreläsning eller om man vill ha handledning gällande ett specifikt barn, säger Dorina.

Hur vet man att det finns ett problem? Kan man se att ett barn genomgått ett trauma?
– I vissa fall vet förskolan redan att ett barn har upplevt ett krig, att det har flytt och är nyanländ. Då finns det bättre förutsättningar att prata med föräldrarna och få reda på mer. Men ibland är det subtila beteenden och förändringar som visar att det är något som har hänt. Exempel på det kan vara en ökad oro, tillbakadragenhet, att barnet går tillbaka i utvecklingen eller har svårigheter med mat och vila.

Ser du ett ökat behov av TMO?
– Ja det kan man säga. I detta området (område Öster, reds. anm.) har det redan tidigt funnits behov av det men det har eskalerat under senare år och förskolorna har också blivit mer medveten om behovet.

Våga vara en viktig vuxen

En vanlig invändning som Dorina Decker ofta möter bland pedagoger på öppna förskolan är den korta tid barnen är där och att det försvårar byggandet av en relation till barnet.
– Men den positiva relationserfarenheten kommer barnen ha med sig ändå. Träffar de en ny pedagog som vill investera i barnet kommer det inte att ta lika lång tid att bygga relationen.

Syftet med TMO är att hjälpa barnen att bli tillräckligt trygga i förskolemiljön för att kunna läka. Att hjälpa barnet bearbeta effekterna av traumat så att barnet ändå kan leka och utvecklas. För att göra det krävs uppmärksamma pedagoger som vågar vara viktiga vuxna i barnens liv.

– Det kan upplevas av pedagoger som att ‘vi kan ingenting om trauma, vi kan inte göra någon behandling’, men just traumamedveten omsorg handlar om grundläggande saker som pedagoger redan gör och kan. Sånt som man instinktivt skulle ge ett barn som mår dåligt. Man behöver inte vara specialist, man behöver bara våga vara en viktig vuxen. En vuxen som bygger en relation istället för att avstå från det. Alla positiva relationserfarenheter kommer att ge barnet jättemycket.

Dorina Deckers tre tips för hur man närmar sig ett traumatiserat barn
– Tänk igenom vad som kan främja barnets känsla av trygghet i förskolan, både i förhållande till pedagogerna, miljön, verksamheten och de andra barnen.
– Våga bygga en relation till barnet och vara en viktig vuxen.
– Ta reda på vilket behov som döljer sig bakom barnets konkreta beteende. Försök att bemöta detta behov i stället för att reagera direkt på barnets beteende.

Foto: Colourbox
Text: Matilda Lundahl