Från ett frö till en hel blomsteräng

I Ulricedalsparken har en stor blomsteräng blommat under sommaren. För att få mer kunskap om naturens kretslopp och vikten av biologisk mångfald har förskolebarn fått så ängen. Men det har även varit en strategi för att skapa intresse och förståelse hos invånare i området.

– En gång när det regnade ute så tänkte jag på ängen. Jag undrade om blommorna växte då, berättar ett förskolebarn som varit med sedan i våras.
– Men när vi var här i våras och tittade då hade det inte växt någonting alls, fyller ett annat förskolebarn i.

De tio barnen kommer från Fröhusets förskola och Kryddgårdens förskola. Tillsammans med Cecilia Hansson från pedagogiska gröna gårdar och naturpedagogen Birger Emanuelsson blickar de ut över ängen. Där växer både ettåriga och fleråriga växter som är populära hos fjärilar och andra pollinatörer. Tanken är att ängen ska stå kvar under en lång tid.

– Vem är det som behöver blommorna här bakom oss, frågar Cecilia Hansson.
Efter en stunds tystnad hörs glada utrop från barngruppen:
– Humlor!
– Och bina… och nyckelpigan!
– Ja, precis! Vet ni hur det kan det bli ännu fler blommor, frågar Cecilia Hansson och bryter av en frökapsel från en åkerklätt. Hon öppnar långsamt kapseln och massor av frön rullar ut på det vita pappersarket.
– Det är frön, konstaterar ett av barnen.
– Tänk att från en enda blomma kan det bli 30 nya blommor genom de här små fröna, säger Cecilia Hansson.

Möjlighet att lära om biologisk mångfald

Barnskötaren Arbenita Behluli från Kryddgårdens förskola berättar att barnen följt ängens utveckling med stort intresse. Vid flera tillfällen har förskolebarnen varit och tittat på ängen och reflekterat kring vad som skett sen sist.

– Det har varit väldigt intressant för barnen att följa vad som händer under de olika årstiderna. Det har även varit lärorikt för mig som pedagog. Vi arbetar mycket med planteringen överlag. I våras visade vi ett frö från en paprika. När jag berättade att det kunde bli en ny paprika skrattade många barn och hade svårt att tro mig. Det är inte alltid en självklarhet för barn att man kan så en blomma eller en grönsak, säger hon.

Även i Kastanjegården har förskolor varit med och planterat en blomsteräng. Idéen kom till efter att man på Fastighets- och gatukontoret fick i politiskt uppdrag att göra om gräsytor till ängar i staden.

Under 2022 lades cirka 10 hektar gräsmattor om till äng genom en ändrad skötsel där man låter växterna nå sina fulla höjd. I Ulricedalsparken och Kastanjegården valde man istället att plöja och så in ängsfröer för att skynda på etableringen av en blommande äng. Miljöutvecklaren Shoshana Iten har varit engagerad i arbetet de senaste åren.

– När man gräver upp en gräsmatta och plöjer marken i till exempel en park, så kan det ta tid innan det blir en vacker äng. Vi vet att det därför är viktigt att involvera malmöbor som bor i närheten och skapa en förståelse kring varför gräsmattan är borta, berättar Shoshana Iten.

Genom att samarbeta med Pedagogisk inspiration och involvera förskolor ville man ge barn möjlighet att få mer kunskap om naturens kretslopp och vikten av biologisk mångfald. Genom arbetet skapade man samtidigt en kanal ut till invånare i området.

– Barnen är ju vår framtid och vi vuxna kan inspireras av deras nyfikenhet. Vi tror att stolta förskolebarn som visar upp en äng som de hjälpt till att skapa, i sin tur kan skapa mer förståelse och intresse hos allmänheten. Vi hoppas att det kan ge ringar på vattnet. Nu utvärderar vi allt och ser hur det skulle kunna vidareutvecklas och hur fler barn skulle kunna involveras nästa år, säger Shoshana Iten.

Från frö till frö

I Ulricedalsparken har förskolebarnen nu hunnit plocka frökapslar och samlat frön i kaffefilter. Det har också uppstått pirriga möten med nyckelpigor och spindlar. Birger Emanuelsson tar fram en burk med förstoringsglas för att visa hur en nyckelpiga ser ut i närbild.

– Nu får förskolorna ta med fröna hem och sedan i vår får barnen så dessa frön. På så vis har barnen fått vara med och uppleva en hel cykel från frö till frö, säger Cecilia Hansson.

Eftersom det varit en form av försöksprojekt att involvera förskolan har man medvetet arbetat med mindre barngrupper, något som har både för- och nackdelar.
– Vi vill att barnen ska få vara med ett helt år men det är självklart en utmaning eftersom vissa barn hinner börja förskoleklass. Men även om det bara varit några barn från varje förskola som varit här och sått så har ändå hela förskolan kunnat besöka ängen under året, vilket är positivt. En förskola har till exempel varit här med vattenkannor och låtit barnen vattna ängen. Många barn har också kommit hit med sina familjer efter förskolan och det har ju också varit ett av målen, avslutar Cecilia Hansson.