Det stora kalaset – som uteblev

– Vi kunde behandla en nutida företeelse och samtidigt arbeta med värdegrund som vi alltid har fokus på, säger Rebecka Ryberg Skött, förstelärare i fritidshem.

Det är inte första gången Rebecka Ryberg Skött väljer att arbeta med ett bildprojekt på detta sätt. Tvärtom är det något hon gjort flera gånger.
– Det är härligt att kunna göra stora sammanhållande projekt och visa att det händer storartade saker även på fritids.
Det var i somras som Rebecka Ryberg Skött funderade över tema till höstens stora bildprojekt. Fritidsverksamheten arbetar övergripande med tema värdegrund och eftersom vi lever mitt i en pandemi som påverkar oss alla tyckte hon att ”det stora kalaset” var passande.
– Vi har blivit medvetna om vikten av att kunna mötas, vad vi betyder för varandra, vad som händer när vi inte kan umgås som vanligt. Hela corona-situationen blev invävd i detta – det kunde bli ett sätt för eleverna att bearbeta denna konstiga tillvaro som påverkar dem väldigt mycket.

Utgår från läroplanens förmågor

Inom fritids jobbar man enligt läroplanen med att stimulera och utveckla sju förmågor. I ”det stora kalaset” har Rebecka Ryberg Skött fokuserat på förmåga tre och fem; ”skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt” och ”skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer”.
Eleverna som vill delta träffas en gång i veckan i bildverkstaden, tillsammans med Rebecka Ryberg Skött.
– Vi hänger, skapar, pratar, samtalar och lyssnar på musik. Det är ett oerhört trevligt sätt att umgås och det är något som eleverna ser mycket fram emot. De längtar till bildverkstaden, den betyder mycket för dem och det är så jag vill ha det, säger Rebecka Ryberg Skött.

Några av de mantra som Rebecka Ryberg Skött upprepar för barnen är ”vi har all tid i världen” och ”tar man sig tid och är noggrann blir man nöjd med det man skapar”.
– Det tror jag barnen uppskattar. Det är ett helt annat arbete än det som sker på skoltid. I skolan finns det tidsramar för allting som ska påbörjas och avslutas, uppnåendemål som ska checkas av, den pressen har vi inte i fritidsverksamheten där lärandet ska ske mer lustbaserat och situationsstyrt.

Materialet får kosta

Bildprojektet var tänkt att mynna ut i just ”det stora kalaset” med vernissage och utställning tillsammans med familjer och vänner. Pandemin ville annorlunda. Men eleverna fick i alla fall hänga upp bilderna på skolan.
– Halva delen av skolbyggnaden är nybyggd. I den nybyggda delen finns en fantastiskt fin trapphall med mängder av ljus och en enorm vägg. Där har vi alltid vår utställning.
Rebecka Ryberg Skött poängterar att hon inte lämnar något åt slumpen. Hon beställer tjocka, fina akvarellpapper, de finaste akvarellpennorna och små, tunna konturpennor till bildverkstaden. Det funkar inte med vilket material som helst.
– Det gör att barnen känner att de blir tagna på allvar, deras skapande blir taget på allvar. Det duger inte att slänga fram ett kopieringspapper och tro att eleven ska få ”feeling”. Och eleverna känner skillnaden, de känner att detta är på riktigt. Det motiverar dem och det motiverar mig.

Hon säger att det är väl investerade materialpengar, eleverna har suttit med ett och samma A3-papper hela terminen. Detsamma gäller själva utställningen.
– Det ska vara ett snyggt arrangemang. Vi ramar in med passepartout, inga bilder är slarvigt upphängda. Jag är helt övertygad om att de elever som varit med kommer ihåg detta.

Skapar gemenskap

Bildprojekten är populära bland eleverna. I höstas var de cirka 30 elever som samlades varje vecka.
– Det ger en otrolig gemenskap kring detta, utöver bildskapandet. Att få djupdyka i ett tema så här är roligt.
Så var hittar man då det stora kalaset, enligt elevernas bilder?
– Det är väldigt olika. Ett kalas är ute i rymden, ett annat kring en halverad apelsinhalva, några vid en stubbe ute i skogen. Det är deras idéer och deras tolkningar.