Hon vill lyfta språket med genrepedagogik

Hanna Stehagen menar att genrepedagogik och språkundervisning är något som gynnar alla elever, inte bara elever med annat modersmål eller som kommer från studieovana hem.

År 2008 gick Hanna tillsammans med några kollegor en pilotutbildning i Genrepedagogik på Malmö Högskola. Sedan 2009 har man på Möllevångsskolan integrerad undervisning av svenska och svenska som andraspråk (SvA).

– När skolan började med detta 2009 var det ganska spektakulärt, berättar Hanna Stehagen som är grundskollärare 7-9, Sv-SvA samt tyska, med ämnesbehörighet för gymnasiet.

– Tidigare hade vi på skolan så kallade studieverkstäder där jag undervisade grupper med SvA-elever. Jag kände mig aldrig tillfreds men det arbetssättet. Visst hade eleverna stora svårigheter med språk – men det innebar inte att de inte skulle klara ett innehåll, säger Hanna.

Språkutveckling i ett sociokulturellt sammanhang

Hanna upplevde också att eleverna i studieverkstaden kände sig exkluderade.

– Hela tanken med Vygotskij och sociokulturellt lärande baseras ju på att det ska vara en interaktion och ett samspel mellan eleverna, att eleverna ska ha modeller och stöttepelare bland sina kamrater. Den möjligheten tar man bort för eleverna om alla elever i en grupp är på samma nivå, påpekar Hanna.

Eleverna får ett metaspåk om språket

I genrepedagogiken arbetar man explisit, dvs att man som lärare förklarar och synliggör olika texters olika språkliga mönster och strukturer för eleverna. På så sätt får eleverna metoder och kunskaper om språk som förenklar läsningen för dem.

Hanna säger att det är viktigt att man i genrepedagogiken utgår från själva ämnet och stoffet. Som exempel berättar hon om ett tema om lag och rätt som Möllevångsskolans 7:or har arbetat med under ht12.

– Inledningsvis diskuterade vi lärare vilket språk och vilka texter som eleverna kommer i kontakt med inom ämnet. Det kan vara grundläggande fakta om Lag och rätt i läroboken, en film, nyhetsartiklar i tidningar samt TV-program som Efterlyst.

Genrepedagogik utgår från ämnet och stoffet

– I klassrummet samtalar vi om de språkliga dragen vi har tagit del av i filmer och texter och jämför med det vardagliga språket. Varför skriver författaren just på det här sättet? Vad beror det på att vi får uppleva så mycket när vi läser en skönlitterär bok än när vi läser en nyhetsartikel? Varför nämns inte förnamn? Varför får vi inte veta några detaljer? (Här kommer vi också in på källkritik.) Eleverna blir medvetna om skillnaderna i olika texter och så skapas en genremedvetenhet hos dem, förklarar Hanna.

Läs mer om temat Brott och Straff i Hannas egen artikel: Om språkinriktad undervisning och bedömningspraktik i ett ämnesövergripande arbete om brott och straff i år 7 

– Det är inte bara svenskläraren eller SvA-lärare som ska undervisa språkutvecklande, även ämneslärarna. Vi måste samarbeta och hjälpas åt om vi ska lyckas ge våra elever studieframgångar.

– I vårt tema Brott & Straff går inte jag som SvA-lärare igenom hur en domstolsförhandling går till. Det gör SO-läraren mycket bättre. Vår bildlärare är duktig på bildspråket och tittar på nyhetsbilder och paparazzibilder med eleverna. Som SvA-lärare inriktar jag mig på att synliggöra hur språket ser ut – journalisternas språk, polisens språk och så vidare.

Hanna menar att det dock finns ett kunskapsglapp. Hittills har all kompetensutveckling kring språkutveckling riktats mot lärare som undervisar i svenska och SvA. Hanna tycker att fortbildning kring genrepedagogik, SIOP, språkinriktad ämnesundervisning borde vara obligatoriskt för alla ämneslärare.

Hur upplever eleverna genrepedagogiken?

Hanna berättar att många elever tycker det är häftigt att de kan arbeta mer medvetet för att förbättra sitt språk. De blir sporrade och vill förbättra sina formuleringar så att de får en ”finare svenska”.

– Många tror att man i genrepedagogiken ska undervisa i olika genrer. ”Nu ska vi undervisa i reportage”,  ”Nu ska vi undervisa hur man skriver en krönika”, osv. Men risken är då att det blir en väldigt formaliserad och mekanisk undervisning. Det gjorde jag i början, men det är viktigt att man kommer vidare och det finns bra stödmodeller man kan använda sig av, berättar Hanna.

Hanna tipsar om några modeller för språkinriktad undervisning:

– cirkelmodellen – tar eleverna genom fyra faser i syfte att utveckla deras skrivande.
– SIOP (Sheltered Instruction Observation Protocol) – ett lektionsplaneringsunderlag och ett material för att observera och utvärdera undervisning.

Genrepedagogik tillsammans med digitala verktyg och multimodala texter

Hannas elever har fått skriva genretexter i en blogg: www.7agrymmast.blogspot.se. Hanna förklarar att den traditionella genrepedagogiken är är väldigt koncentrerad på lärobokstexter eftersom arbetssättet utvecklades i Australien på 80-talet då man inte hade tillgång till digitala verktyg och sociala medier. Men hon tycker att man kan med stor fördel kan jobba med texter och multimodala texter i till exempel bloggar eller andra webbaserade skrivverktyg.

Hanna upplever att digitala verktyg och sociala medier öppnar upp nya dimensioner. Eleverna får tillgång till stödfunktioner och de blir stimulerade av att kunna se hur kompisen skriver på andra sidan klassrummet eller när de sitter hemma. Detta är också ett lärande i ett socialt sammanhang. Ingen motsättning mer en utveckling.

Fram till höstterminen 2012 har Hanna Stehagen arbetat på Möllevånggskolan men från och med vt13 ska Hanna arbeta på Pauli gymnasium med särskilt uppdrag att få in mer genrepedagogik och språkinriktad ämnesundervisning.

Vill du ta del av mer om hur Hanna tänker kring genrepedagagogik och ämnesinriktad språkundervisning kan du läsa hennes blogginlägg på Pedagog Malmö här.

Text och foto: Charlotte Christoffersen, redaktör Pedagog Malmö

Läs mer på webben om genrepedagogik:

Skolverket: Cirkelmodellen, en väg till bättre måluppfyllelse.

UR: Genrepedagogik i Rinkeby

Nationellt Centrum för svenska som andraspråk: Vad är genrepedagogik?

Pedagog Stockholm: Genrepedagogik

Lärarnas Tidning: Språket i ämnet

Genrepedagogik – ett sätt att bygga språk, Knutbyskolan, Stockholm stad

Litteratur:

Pauline Gibbons: Stärk språket stärk lärandet, 2:a utg (2009)

John Polias & Bodil Hedeboe: Genrebyrån : en språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext

Britt Johansson, Anniqa Sandell Ring: Låt språket bära : genrepedagogik i praktiken (2012)