Gå direkt till innehållet
Håkan Wegestål sitter i en grå soffa lutad mot en röd kudde.

Publicerat:

Framtiden stavas tillit

Vi är inne i ett paradigmskifte där framtiden är det tillitsbaserade ledarskapet. Det menar Håkan Wegestål, rektor Komvux Malmö.
–Som det ser ut idag finns en risk i att vi blir alltför instrumentella och i förlängningen avhumaniserade. För den offentliga sektorn som är byggd av och för människor behövs en annan väg, säger han.

Påsken år 2011 blev Håkan Wegestål rektor. Med ett förflutet som lärare och som facklig förhandlare hade han suttit med vid flera arbetsintervjuer till rektorstjänster.
– Jag kanske fick lite hybris men jag tänkte flera gånger att jag skulle kunna göra jobbet bättre än vad jag trodde att de framför mig skulle kunna, säger han.

Och när en tjänst inom vuxenutbildning dök upp tog han chansen. När han tänker tillbaka på den tiden inser han att mycket har förändrats med honom i egenskap av chef och ledare.
– Som ledare går man igenom olika faser och testar olika sätt att förhålla sig till saker och ting. Jag är nog mindre benägen att revolutionera i dag än vad jag var då. Nu vill jag mer skruva på verksamheten och förbättra.

Skillnad på chef och ledare

Han skiljer på begreppen chef och ledare. Att vara ledare kan inte vara förbehållet för chefer utan alla anställda ska kunna vara ledare i någon form. Att vara chef handlar om att skapa förutsättningar för att organisationen ska fungera.
– Många pratar nedlåtande om chefer som lägger mycket tid på organisation och på att kratta manegen. Men det krävs ju en hel massa manegekrattande för att få en skola att fungera. Om jag som chef kan skapa förutsättningar för att få professionen att växa så är det en aspekt av det tillitsbaserade ledarskapet.

För att förstå vad tillitsbaserat ledarskap är behövs också en förståelse för hur offentliga verksamheter har styrts i de styrmodeller som har fått samlingsbegreppet New public managment (NPM). Man styr utifrån mål och resultat. Ökad kontroll och mer rapportering har lett till kritik kring att helhetsynen på verksamheten glöms, administrationen ökar och att medarbetarna får mindre handlingsutrymme.
Med den bakgrunden valde regeringen år 2016 att tillsätta “Tillitsdelegationen”. En grupp som har utrett hur den offentliga sektorn kan jobba mer tillitsbaserat och motverka effekterna av NPM.

– Jag upplever att vi har ett styrparadigm i dag där vi har rört oss mot ett samhälle där det viktiga är att hålla ryggen fri, att inte ta ansvar. Det tillitsbaserade ledarskapet återupprättar förhoppningsvis den grundläggande tanken om att det offentliga bygger på mänskliga kontrakt där vi behöver jobba ihop. Det handlar om att vi har byggt ett samhälle som i grund och botten bygger på arbetsdelning där vi kommer överens om att om du gör detta, så gör jag detta och tillsammans blir vi effektivare, säger Håkan Wegestål.

LÄS MER: Organisationspsykolog Caroline Söderholm skriver om tillit 

Balans mellan tillit och kontroll

Inom tillitsbaserat ledarskap handlar det också om att skapa förutsättningar för en ökad proffessionsstyrning av verksamheten. På Komvux Malmö träffar Håkan och hans rektorskollega medarbetarna, som driver utvecklingsarbetet, regelbundet för att se så att utvecklingsarbetet går åt rätt håll.
– Tillitsbaserat ledarskap handlar inte om att jag som rektor ska abdikera och låta saker bara gå. Man måste ha en balans mellan tillit och kontroll. Men grunden för det hela är att du kan inte säga att du har tillit och sen inte visa det. Du måste mena det. Det är ett helt förhållningssätt – inte bara läpparnas bekännelse..

Vad känner du är det viktigaste i ditt eget ledarskap?
– Autencitet, äkthet, trovärdighet. Det låter som att jag skönmålar och att vi alltid lyckas med det här. Så är det såklart inte. Det finns nog ingen organisation som klarar detta fullt ut. Men jag som ledare känner mig trygg numera med att ha fel och att göra fel. Det måste tillåtas för hur ska vi annars kunna lära oss något?

LÄS MER: Utveckla genom att utmana 

Vill utmana medarbetare

Han ser också sin roll som rektor som en ifrågasättare. Att utmana medarbetares tänkande är ett sätt att bidra till professionsutveckling. Det handlar inte om att ha rätt utan om att hitta andra tankesätt och lösningar. Som exempel tar han frågan om hur vi ser på kunskap. Vad är det vi lär eleverna? Hur gör vi det? Vad ska de ha det till?
– Vi är kvar i det instrumentalistiska där. Ta till exempel de nationella proven som är så oerhört styrande i skolan och hur vi ser på kunskap. Där handlar diskussionen främst kring hur vi ska förhindra fusk. Däremot så står diskussionen kring kunskapsmätning och kunskapsproduktion i samband med nationella proven i stort stilla. Jag hoppas att om tio år så pratar vi på ett helt annat sätt om kunskap i det här sammanhanget.

Ett tillitsbasert ledarskap handlar inte bara om att ledaren ska ha tillit till medarbetarna. Även medarbetarna måste ha tillit till chefen.
– Man måste känna sin organisation. Och man kan inte vara chefen med en oerhörd integritet. Det finns ju chefer som “bara” är sin yrkesroll. Det går inte. Man måste bidra med sig själv. Sen får man inte glömma bort att man har makt över människor och att det påverkar ens relation. Jag går ju inte runt här och tänker på att jag har makt men det är ju så. Men det är inte därför jag är chef. Jag är chef för att jag vill bidra och skapa något bra för de medborgare som behöver oss.

Text och foto: Johanna Ravhed