Hand i hand går finskan och svenskan

På avdelning Lankarulla på Spinneriets förskola är det finska språket lika levande och tillgängligt som det svenska, och all verksamhet sker på båda språken.

Lankarulla betyder Trådrullen. Namnet är kopplat till förskolans namn som härstammar från att byggnaden en gång i tiden inhyste ett Spinneri. Avdelningen är Malmös enda finsktalande avdelning och har varit igång sedan mars 2016.

– I nuläget har vi 16 inskrivna barn i åldern 1-5 med både finska och svenska som modersmål. Barnen kommer från olika områden runt om i Malmö, berättar Raija Kiviniemi, förskollärare på Lankarulla.

Minoritetsspråk

Finska är ett av fem minoritetspråk i Sverige. Sedan februari 2015 är Malmö stad en del av det finska förvaltningsområdet. Lankarulla är Malmös första finsktalande förskoleavdelning sedan 1980-talet. Raija som då arbetade på en finsk förskola jämför verksamheterna då och nu.

– Skillnaden ligger främst i synen på språkutveckling. Då sa alla rön att barnen bara skulle prata finska på förskolan. Det var ett språk i taget. Nu följs båda språken åt i verksamheten, språkutvecklingen sker parallellt och berikar. Ju fler språk desto bättre, säger hon.

Tillsammans med Nicole Zackrés Hagström och Sanna Luoma, barnskötare, planerar och driver Raija Lankarullas pedagogiska verksamhet. Raija och Sanna är båda finsktalande. Deras huvuduppgift är att kommunicera med barnen på finska medan Nicole pratar svenska.

– När vi har samlingar med hela barngruppen varvar Sanna och jag språken. Det jag säger på finska översätter hon och upprepar på svenska, berättar Raija.

Språk- och sångstunder

Raija är noga med att betona att verksamheten inte skiljer sig nämnvärt från förskolans övriga verksamhet (tre andra avdelningar). De arbetar temainriktat utifrån barnens intresse. Vikten av att arbeta språkutvecklande är kontinuerligt närvarande i all planering. Sång och musik står högt på dagordningen. Hon menar att de flesta vardagliga situationer bidrar till språkande och ett lärande.

– Nästan alla stunder är språkutvecklande. Matstunden t ex är oerhört betydelsefull. Då fokuserar vi på att barnen pratar om vad de äter och vad som har hänt under dagen. Det vardagliga blir en källa till nya ord och begrepp i ett sammanhang.

Ett centralt inslag på Lankarulla är samlingen. Under samlingen sjunger de ofta. Till sin hjälp har barnen sångkort som de turas om att välja bland. Sångkorten består av bilder som symboliserar texten till barnsångerna som står på baksidan. Först sjunger de på finska och därefter på svenska.

– Nicole har lärt sig sångerna på finska så nu kan hela personalstyrkan sjunga med och stötta barnen. Det  gör att de känner sig trygga, säger Raija.

– För mig är det viktigt att mitt barn får möta båda språken och samtidigt träffar andra, både vuxna och barn som pratar finska, säger en finsktalande mamma på besök på förskolan för att skola in sitt barn.

Tema och läsning

När intervjun görs har barn och personal precis påbörjat ett fisktema. Raija berättar att temat har växt fram utifrån flera samtal med barnen om fiskar. Samtal som inspirerats av väggmålningar med fiskmotiv.

– Tanken med fisktemat är att vi ska få in olika delar av läroplanen vad gäller språk och matematik. Fiskar är lätta att räkna, dela in och jämföra, de har olika former och storlek.

Det är stor spridning på ålder bland barnen på Lankarulla, en del har ännu inte ett talat språk. Ändå upplever Raija och hennes kollegor att barnen förstår uppmaningar och frågor på båda språken. Raija lyfter medveten läsning som betydelsefull och när hon läser gör hon det på finska. Läsningen sker oftast i mindre grupper och utifrån språkmognad.

– Min och kollegors uppgift är att fylla på, stimulera och stötta ordförråd och begreppssammanhang i alla situationer där språken behövs. Barnen lär sig fort vem de ska prata vilket språk med, säger hon.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox

Här kan du läsa om förskolechefen Anne Tomelius tankar om leda verksamheten