”Har verklig möjlighet att göra skillnad”

– Vilka arbetsmetoder kan vara till nytta när ni arbetar med större elevgrupper?

– På mitt fritidshem arbetar vi i mentorsgrupper. Min avdelning omfattar årskurs 2 och 3 i dagsläget är omkring 115 elever inskrivna. För att skapa en större trygghet för eleverna har vi delat upp elevgruppen i tre mentorsgrupper med omkring 40 elever/grupp. Varje mentorsgrupp har två mentorer. Detta innebär att om en elev eller vårdnadshavare undrar eller vill ta upp något är det i första hand till mentorerna de vänder sig. Detta sätt att arbeta har minskat den administrativa arbetsbördan för personalen vilket har skapat mer tid till arbetet med eleverna. Vi har många elever på dagens fritidshem, det kan vi inte ändra på, vad vi kan göra är att organisera oss för att möta utmaningen.

– Hur arbetar ni utifrån ett genusperspektiv på fritidshemmet?

– Först och främst genom att vi i personalen gör oss själva medvetna om hur vi agerar, hur detta kan uppfattas och vilka signaler det sänder. Vid arbetslagsmöten och planeringar är det alltid en stående punkt som tas upp. På fritidshemmet arbetar vi aktivt med våra styrdokument, främst läroplanens två första kapitel samt kapitel 4. Detta skapar en trygg grund vad gäller skolans och fritidshemmets normkritiska ansvar, inte endast rörande genus, utan alla områden där en människa kan riskera att bli utsatt för negativ särbehandling. Fritidshemmets arbetssätt med en kombination av formellt och informellt lärande öppnar många möjligheter till arbete kring normer och synen på dessa. Vi har en verklig möjlighet att göra skillnad!

– Hur upplever ni er arbetsmiljö samt på vilket sätt påverkar detta elevernas lärande?

– Vi har en mycket god stämning i arbetslaget vilket jag tror är en avgörande faktor för personalen stannar kvar och tillsammans kan arbeta upp både rutiner och gemenskap. Då vi är varandras arbetsmiljö är det viktigt att vi är trygga med varandra för att i nästa led kunna skapa en trygg arbetsmiljö för våra elever. En otrygg miljö skapar otrygga elever. Trygghet skapas även genom rutiner och förutsägbarhet i verksamheten. Vi arbetar även mycket med generella anpassningar för hela gruppen i vår strävan efter att alla elever ska känna att tiden på fritidshemmet är meningsfull.

Vad gäller den fysiska arbetsmiljön utgörs våra lokaler till största del av rum är klassrum under skoltid och som vi omvandlar till fritidshemslokaler under eftermiddagarna. Självklart är detta inte optimalt men vi försöker att använda och anpassa rummen efter bästa förmåga. Vår utemiljö är fantastisk med stora ytor med växlande miljö vilket skapar många möjligheter till lärande. Skolans närmiljö skapar även den goda möjligheter till lärande.

För att svara på ursprungsfrågan anser jag att vi har en god arbetsmiljö både fysiskt och psykosocialt vilket påverkar elevernas lärande positivt. Vi har både obligatoriska och frivilliga inslag i verksamheten vilket skapar tillfälle till både lärande och rekreation.

– Vem vill du skicka vidare till?

– Jag vill skicka mina tre frågor vidare till Aidan OReilly, IKT-pedagog.

1. Vilka förmågor tror du kommer att vara viktigast att våra elever får med sig för att kunna hantera sitt framtida yrkesliv?

2. Det pratas mycket programmering i dagens skola.  Hur anser du att skolan ska implementera programmeringen i undervisningen på bästa sätt?

3. Hur anser du att skolan kan utveckla användandet av digitala verktyg i den dagliga verksamheten?