Mentorsskap och entreprenöriell slöjd på Hermodsdalsskolan

På skolan finns ett fördjupat mentorsarbete, elever och mentorer träffas varje skoldagsmorgon. Ann-Sofie arbetar dessutom mycket med elevernas lärprocesser och entreprenöriellt lärande.

– Varje morgon mellan åtta och kvart över åtta träffar jag mina mentorselever. Vi tänder ljus och pratar. Eleverna tycker att det är trevligt, de kommer hit med glädje, säger Ann-Sofie och fortsätter:

– Vi pratar både om skolan och om det som finns utanför. Hur vi har sovit, om mardrömmar, om syskon och mycket annat. Eleverna kan vara sig själva. Och det blir ofta en bra start på dagen.

Det är första terminen som elever och mentorer på Hermodsdalsskolan träffas varje skoldag. Ann-Sofie berättar att eleverna tyckte att det var lite tidigt och jobbigt från början, men att de numer tycker att det är mysigt.

En bra relation till eleverna

Det fördjupade mentorsarbetet riktar sig till elever i årskurserna sju och åtta. Ann-Sofie har tio mentorselever som går i sjuan. Hon berättar att det dagliga mentorsmötet med eleverna underlättar möjligheten att skapa en bra relation med eleverna.

– Det är en sak att vara klassföreståndare och en annan att vara mentor. Mentorskapet innebär tvåvägskommunikation, att se varje elev och lyssna. Det handlar om att skapa en relation och ett förtroende. Jag försöker också att läsa av elevens kroppspråk och miner, se hur eleven mår, säger Ann-Sofie.

–  Vi har blivit som en liten familj och eleverna kan öppna sig. Jag försöker också hjälpa dem att planera sin dag. Vi pratar om hur de kan förhålla sig till skoldagen.

En öppen och god relation till eleverna är viktigt för Ann-Sofie. Hon vill också visa eleverna att hon kan ha fel och även hon har t.ex. mardrömmar ibland.

– Det är ett givande och tagande. Men det är ändå förhållandet pedagog – elev. Ibland måste jag säga ”nu har ni gått för långt”. Men i och med att vi har en bra relation så öppnar det upp, eleven lyssnar lättare på mig.

Ingen betygsbedömning

Mentorstiden är utan betygsbedömning, något som Ann-Sofie tycker är bra. Men om någon av eleverna inte kommer på morgonen så skickar hon ett sms till föräldrarna.

– Varje klass har även sin egen slutna facebook-grupp. Om lärare eller elever blir sjuka kan de skriva det där. Eller om någon går hem tidigare. Dessutom kan eleverna visa upp det för föräldrarna. Ibland lägger vi ut läxor eller bilder från studiebesök i grupperna också.

I slöjden

Ann-Sofie är förutom mentor även textilslöjdslärare. Just nu håller sjuorna och åttorna på med detaljrika yllebroderier, temat är tatuering.

– Det är viktigt att knyta elevernas arbeten till verkligheten. Till denna uppgift skulle eleverna titta på tatueringar och intervjua människor med tatueringar. Sedan skulle de skapa ett broderi av en tatuering som de själva skulle kunna bära, säger Ann-Sofie.

Inte den färdiga produkten som får betyget

I slöjden arbetar Ann-Sofie mycket med elevernas lärprocesser.

– Det är inte den färdiga produkten som får betyget, utan det är processen som är viktig, säger Ann-Sofie och fortsätter:

– Eleven utgår från en idé och gör sedan en skiss och en färglagd teckning. Skissen används för att visa var i processen eleven är och den färglagda teckningen är målet. Sedan ingår även bl.a. planering, material, teknik och redskap i arbetet. Eleverna ska också kunna berätta om och visa sitt arbete.

Processen – tvättlinan

Vid början av varje lektion ritar Ann-Sofie upp en tvättlina på tavlan. Eleverna får berätta var i processen de befinner sig och att sätta upp sin skiss på tvättlinan. De ska även presentera sitt mål, den färglagda teckningen.

– Vid slutet av lektionerna skriver elevena ned vad de har gjort. De kan t.ex. skriva att allt flyter på, att de har väntat på hjälp eller att det var bra med en genomgång innan. Dessutom skriver de ned vad de vill ha hjälp med nästa gång, säger Ann-Sofie och fortsätter:

– Till nästa lektionstillfälle läser jag vad de har skrivit.

Olika material, sagor och entreprenöriellt lärande

I läroplanen står det att olika material och olika tekniker ska ingå i slöjdämnet. Ann-Sofie berättar att det inte är ett måste att eleverna använder sig av tyg i sina arbeten. Eleverna arbetar ibland med bl.a. luffarslöjd.

Ann-Sofie använder gärna sagor för att inspirera eleverna. Dessutom vill hon ta vara på den kultur och historia som eleverna och deras familjer bär med sig. Hon väver in det i allt från husbyggen i sockerbitar till broderier. Och det entreprenöriella lärandet genomsyrar allt slöjdarbete som hennes elever gör.

Skolan som en röd tråd

Ibland frågar elever om hon någonsin har haft nytta av en ekvation. Då svarar Ann-Sofie att hon har nytta av det varje dag, t.ex. när hon tar ut mitten på ett broderi.

–  Jag vill att eleverna ska tycka att det är lustfyllt att komma hit. Att de ska njuta och känna glädje. Men jag vill också att de ska förstå att skolan har en röd tråd. Ämnen som t.ex. svenska och matematik ingår också i slöjden. Jag vill gärna synliggöra det, säger Ann-Sofie.

Text och foto: Sara Arildsson
Foto på tvättlina: Colourbox