AI i klassrummet – Kreativt bildskapande och kritisk granskning av bias!
Vill att böckernas berättelser
flyttar ut i leken
Med långvariga och hållbara processer hoppas språkutvecklarna Malin Bejram Ellström och Hanan Qadan Rababah göra skillnad för förskolebarns språkande både nu och på lång sikt. Språk är makt och en demokratisk rättighet och förskolan bär en viktig roll i barns språkutveckling.
– Man får aldrig stanna och tänka att man är nöjd. Det måste vara ett ständigt flöde med strategier som inte bara sträcker sig över en termin. Det behöver även komma in i förskolornas systematiska kvalitetsarbete, säger Malin Bejram Ellström.
I våras kom rapporter om barn som inte klarade språktesten vid fyraårskontrollerna i framförallt östra Malmö. Att tidigt arbeta förebyggande med långsiktiga strategier är viktigt, inte minst utifrån de språkliga utmaningar som finns i området.
Malin Bejram Ellström och Hanan Qadan Rababah är språkutvecklare inom förskoleförvaltningen, område A. De har skrivit “I högläsningens spår — två språkutvecklare berättar” och jobbar dagligen med processer tillsammans med förskolorna för att stärka barns språkande och språkutveckling. Fokus ligger på språkstimulans via högläsningen.
– Att träda in i högläsningens värld, i böckerna och berättelsernas värld, handlar om identitet, tillhörighet, igenkänning. Det handlar också om att ta del av kommunikation och samspel. Du möter ett annat språk i böckerna än det talade – skriftspråket. Du möter ord, begrepp och sammanhang. Vi lär språk i meningsfulla sammanhang tillsammans med andra, säger Malin Bejram Ellström.
Fortsätter in i leken
“Läs med mig”, “läslotsar i förskolan”, 3600 barns berättelser och samordning av språkombud är några av de projekt och processer som Malin Bejram Ellström och Hanan Qadan Rababah är involverade i. Mycket handlar om att göra mer av läsningen och högläsningen – att berättelserna och sagorna får flytta ut ur böckerna och in i leken. Gestaltning i estetiska uttrycksformer är i fokus.
– På så sätt vidgas perspektiven och du stannar inte i exakt vad som skrivs utan levandegör berättelserna och kan lägga till eget. Då stimuleras fantasin, föreställningsförmågan och kreativiteten. Du går in i karaktärer och kan återuppleva, återberätta och lägga till. Beroende på vem eller vilka som leker och är i miljön blir det ny kreativitet och ett nytt språkande. Det ger dig nya meningsskapanden, förklarar Malin Bejram Ellström.
Hanan Qadan Rababah berättar att hon i sin roll som specialpedagog tidigare har sett skillnad i barns språkutveckling i förskoleklass på de barn som fått en bra grund med högläsning.
– Det ger spår. Genom böckerna och högläsningen kan vi ge en rikare och varierad svenska på så många plan. Från grammatik och kunskapsspråk till att träda in i olika världar och att lära om källkritik. Dessutom triggar ett utökat ordförråd igång samtal mellan barnen, säger hon.
Viktigt få med vårdnadshavare
– Språket grundläggs tidigt och behöver hela tiden fyllas på och frodas. Vi har en viktig roll på förskolan i att skapa meningsfulla sammanhang som är språk- och kunskapsutvecklande och som bjuder in till ett utforskande av språket, inte bara att få det till sig, säger Malin Bejram Ellström.
Förskolans och personalens roll i barns språkutveckling och språkande är det ingen tvekan om. Men både Malin Bejram Ellström och Hanan Qadan Rababah vill också lyfta vikten av att få med vårdnadshavare i båten.
– De senaste fem åren har vi samverkat mycket med de öppna förskolorna. Det har varit en jätteviktig del när det gäller att tidigt få med vårdnadshavarna, utifrån deras olika modersmål men också att göra läsningen tillgänglig på olika sätt, säger Hanan Qadan Rababah.
– Vi har också ett nära samarbete med områdesbiblioteken kring högläsningen för att den ännu mer ska bli tillgänglig för vårdnadshavare och förskolor, fyller Malin Bejram Ellström i.
Bokkorgar, bokpåsar och språkkvällar – förskolorna jobbar på olika sätt för att nå vårdnadshavarna.
– Det handlar mycket om relationer, att bygga relationer och vi försöker hitta vägarna. Vilka faktorer som krävs för en ökad samverkan och för att de ska tycka det är spännande. Det kommer vi fortsätta att bygga vidare på, säger Malin Bejram Ellström.
– En väldigt viktig aspekt är att inte bara fokusera på det negativa utan mer vad jag kan göra för att förändra utifrån min profession. Det är viktigt att inte skuldbelägga varken, barn, familjer eller förskolor. Trots att vi kanske har fler utmaningar i vårt område än i många andra så ser vi också massor av kämpande pedagoger som varje dag går till jobbet med en kämparanda och en hoppfullhet, säger Hanan Qadan Rababah.
LÄS MER: Resursmaterial: Barnens bästa bibliotek