Hon bytte grundskolan mot förskolan

Sedan några månader tillbaka arbetar Erika som utvecklingspedagog inom förskoleförvaltningen – område Väster. I hennes uppdrag ligger att processleda pedagoger i hur de kan tänka kring musik som lärverktyg i olika pedagogiska miljöer och med normkritiska ögon.

– Det kom till en punkt där verksamheten mer och mer kom att handla om dokumentation och mindre om det som jag brinner för – undervisningen och verksamheten med eleverna. Jag upplevde att jag som pedagog skulle tillgodose systemet och tiden till att planera kreativ undervisning med eleverna åts upp av administrativa uppgifter.

Erika ser förskolan som en central arena för att arbeta med normkritik. I förskolan är barnen fortfarande oskrivna blad, öppna och nyfikna på att utforska och uttrycka sig, menar hon. I skolans värld upplevde hon ofta hur elevers- och pedagogers omedvetna föreställningar om diskrimineringsgrunderna påverkade attityder och beteende – och att ju äldre eleverna blev desto starkare blev uppdelningen mellan könen.

– Överlag upplever jag att många pedagoger i förskolan arbetar mycket medvetet med de här frågorna men att många också är nya vad gäller ämnet.  

Pedagogisk miljö

Den pedagogiska miljön är betydelsefull för att arbeta med normkritik i förskolan, menar Erika. Lika viktigt är det att definiera vad en pedagogisk miljö är – att den lockar barnen att utforska och uttrycka sig, oavsett förutsättningar. På förskolan behöver pedagogerna ha ett medvetet tänk kring leksaker och böcker och alla aktiviteter bör presenteras utifrån ett minoritetstänk.

– Det kan handla om att välja att läsa en saga från Mellanöstern eller som handlar om barn med funktionsvariationer. Att aktivt arbeta med diskrimineringsgrunderna i all verksamhet gör skillnad. Låt sagoläsningen bli utgångspunkt för samtal med barnen om de här frågorna, säger Erika.

Musik som språk

Ett annat sätt kan vara att arbeta med musik, säger Erika och lyfter projektet Musiken stärker som ett tydligt exempel på hur barn och personal kan förenas i ett gemensamt språk.

– När jag processleder pedagogerna som är med i projektet arbetar jag mycket med att ge dem konkreta tips på låtar som berör normkritik. Pedagogerna behöver känna sig trygga i det de gör. För många är har musik något diffust, något som de gärna lyssnar på men inte utövar.

Erika ser musiken som ett universellt språk som förenar människor i en gemensam handling. Utan att egentligen säga ett ord så språkar människor med hjälp av- och genom musiken.

– Tänk så många uttryck som förekommer samtidigt. Bara det att barn förenas i skratt eller skapandet av ljud. Samtidigt behöver pedagogerna kontinuerligt observera vad de ser i musiken. Det handlar om hur de introducerar olika instrument och hur de pratar med barnen om ljud.

I verksamheten

Som mål har Erika att vara med i förskolans verksamhet så mycket som möjligt. Tillsammans med barn och pedagoger satsar hon bland annat på att skapa musik – analogt som digitalt.

– Jag utgår från vad varje förskola behöver. Jag tittar på den pedagogiska miljön och vilka behov barnen har. Och jag använder ofta digitala instrument för att kunna få med mig alla barn. Allt som behövs är en iPad och gratisappen Garageband. I appen kan barn skapa musik med digitala instrument.. Genom att koppla upp iPaden via en projektor blir spelandet dessutom en grupprocess där alla kan följa processen och tillsammans skapa musik. 

Text och foto: Marina Walker