Publicerat:

IKT ska vara närvarande i allt på Malmö Idrottsgymnasium

Ingalill Fritzon, rektor på Malmö Idrottsgymnasium, tycker att de har kommit långt i sin IKT-utveckling på skolan. Men hon vill ta bort föreställningen om att man som rektor måste vara digital ut i fingerspetsarna för att driva skolans pedagogiska IKT-användning.

När Malmö Idrottsgymnasium startade 2009 tilldelades alla elever en personlig dator. Sedan dess har också IKT (Informations- och kommunikationsteknik) varit ett av skolans utvecklingsområden.
I början hade Ingalill en känsla av att hon förväntades tala om för lärarna hur de skulle använda datorerna. Men Ingalill hade själv inga bra svar på hur de skulle användas i undervisningen. Hon ringde runt till skolor i Sverige med erfarenhet av att implementera 1-1 (en dator till varje elev), för att finna lämplig fortbildning till skolans personal. Men det visade sig att alla letade efter svar på samma frågor.

IKT i alla ämnen varje dag

Ingalill förklarar att hennes roll som skolledare är att vara drivande. När det gäller att hantera det tekniska vill hon inte ge sken av att hon kan allt och är bäst. Däremot är hon är bra på att lyfta fram mål och rekrytera och använda personal som kan det hon själv inte kan.

pedagogiskt_ledarskap_arlestig
Thörsén & Ärlestig (2014). Klicka på bilden för större storlek.

– Skolutveckling måste ske varje dag. Därför går det inte heller att ägna sig åt IKT i några dagar och sedan låta det gå en tid. Ska vi lyckas med IKT som stöd för lärandet måste det vara närvarande varje dag i allt vi gör. Lärarna får prova sig fram med tekniken. Det är okej att inte kunna, men det är inte okej att inte försöka. När någon inte har kunnat, har den fått stöd och hjälp. Efterhand har allt mer fallit på plats.

Skolans inre organsiation

Ingalill tänker att man som rektor måste jobba med skolans inre organisation och i det arbetet måste det finnas visioner, tydliga mål och höga förväntningar. I sitt pedagogiska ledarskap använder sig hon sig av några modeller som stöd. Bland annat är hon inspirerad av Törnsén & Ärlestig (2014) som delar upp ledarskapet i tre delar:

  • målstyrning
  • resultatstyrning
  • processtyrning

Ingalill använder sig också av en struktur av Hans-Åke Sherp vid Karlstad Universitet, som delar upp verksamheten i en arbetsorganisation och en utvecklingsorganisation.

En utvecklingsorganisation och en arbetsorgansiation

Ingalill berättar att arbetsorganisationen handlar om att det ska finnas en struktur som stöttar och avlastar det administrativa arbetet för både lärare och skolledning. På Malmö Idrottsgymnasium består den av ett kalendarium samt en intern webbplats skapad i Malmö Apps Edu.
– På webbplatsen hittar lärarna all information de behöver. Det kan vara rutiner för särskilt stöd, arbetsmiljö, elevfoto, fortbildning, inläsningstjänst m.m. Vi utgår från att alla lärare är så digitala att de kan hitta det de behöver på webbplatsen. Den ska alltid vara uppdaterad och vi ger inte information på något annat sätt.

Utvecklingsgrupper

Skolans utvecklingsorganisation består av ett måldokument med tre prioriterade ämnesövergripande utvecklingsområden:

  • IKT
  • språkutveckling
  • Internationella utbyten

Till varje utvecklingsområde finns en utvecklingsgrupp. Varje utvecklingsgrupp består av lärare från samtliga ämnesgrupper (arbetslag som är organiserade efter ämnen). Utvecklingsgrupperna har i uppdrag att bereda ärenden för respektive ämnesgrupp. I ämnesgruppen diskuteras de olika utvecklingsområdena. Målsättningen är att aktuella utvecklingsområden ska vara närvarande i varje ämne varje dag.
elever_computers_idrottsgy_750

Arenor för utbyte och kollegialt lärande

Som rektor ser Ingalill som sin uppgift att skapa arenor där lärarna kan mötas för att diskutera – och diskutera rätt saker. Några av dessa arenor är veckokonferensen, ämnesgrupperna och utvecklingsgrupperna. De har också haft en mindre formell arena i form av fika med pedagogiska diskussioner.
– Min tanke var att lärarna en gång i veckan skulle fika och dela med sig av sina pedagogiska godbitar. Det gick trögt i början. De ansåg att deras arbete inte var särskilt märkvärdigt. Men under mina lektionsbesök såg jag att de gör jätte många bra saker. Så jag i fikarummet skrev jag upp några namn och deras goda pedagogiska exempel på en whiteboardtavla. Det väckte nyfikenhet och jag kunde höra hur diskussioner och utbyte kom igång. Alla lärare hade sitt namn på tavlan någon gång under terminen, berättar Ingalill.

Koppla samman lärande och datorer

För några veckor sedan läste Ingalill en debattartikel av en lärare som menade att alla datorer ska slängas ut ur skolorna. Argumenten var att datorerna snarare störde undervisningen än att stötta lärandet.
– Den diskussionen hade vi också i början och den höll sig kvar ett par år. Jag tycker det är märkligt att det finns lärare som inte känner till skolans och EU:s styrdokument. Idag handlar diskussionen inte om vi ska datorer i skolan, utan hur vi ska få ett optimalt lärande i en digital miljö. När jag läste den där debattartikeln blev det väldigt tydligt hur långt vi har kommit i användandet av IKT och hur duktiga pedagoger vi har, säger Ingalill.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

grey_line_750

Läs mer om IKT i skolan:
OECDs rapport: Students, Computers and Learning: Making the Connection (sept 2015)
Skolverkets Rapport: IT-användning och IT-kompetens i skolan (2013)
Skolverket: IT i skolan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.