Publicerat:

Informationskompetens och klipp & klistra-generationen

– Är det fusk att klippa och klistra från Internet?
Frågan ställs av Filippa Mannerheim som är journalist och pedagog. Hon har precis inlett ett seminarium om fusk och informationskompetens i ett nytt medielandskap. Seminariet arrangeras vid S:t Petri skola och deltagare är pedagoger från Malmö.

Filippa Mannerheim, journalist och pedagog.

Filippa menar att kollektivt kunskapande många gånger har ersatts av ensamarbete, vilket gör att lågpresterande elever halkar efter.

– Vi borde ha mer fokus på källanvändning och kritisk värdering av dem, istället för sökning och återfinning. Det är viktigt att vi sätter ämnet i fokus, säger Filippa.

Hur undervisar vi och vad lär sig eleverna?

– Vad vill du att eleverna ska lära sig av uppgiften?

Filippa visar en elevproducerad rapport och berättar att hon förut använt rapportskrivning som elevuppgift.

– Men med tanke på hur skolan ser ut i dag tycker jag inte att det är ett speciellt bra sätt för eleverna att inhämta kunskap. Ofta har vi fokus på teknikaliteter kring rapporten, som formaliakrav och stegordningar i arbetsprocessen. Ämnet i sig hamnar inte fokus, säger Filippa.

– Om vi ger eleverna ett ämne att forska i och sedan skickar iväg dem för att söka själva efter information kommer de inte att lära sig sökstrategier eller källkritik. De får heller inte ämneskunskaperna, säger Filippa.

Hon menar också att syftet med bra undervsining är att träna kompetensen, inte att skapa en produkt.

Skolbibliotekarien har informationskompetens

– Skolbibliotekarien har goda kunskaper om källor och hur vi granskar dem kritiskt. Jag tror på att använda skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs, i nära samarbete med läraren. När skolbibliotekarien får rikta sin kunskap mot elevens lärande blir det oftast väldigt bra projekt. Dessutom är det en vinst med två vuxna i klassrummet, säger Filippa.

Ett gemensamt ämne med många källor 

Filippa tipsar om att jobba kollektivt istället för enskilt med ”egen forskning”. Hon ser en vinst i att lärare och elever tillsammans arbetar undersökande och källkritiskt.

– Ett annat tips är att hitta ett gemensamt ämne för alla elever. Istället för att ha många olika ämnen kan ni använda er av många olika källor. Då placeras ämnet i fokus och källkritiken fördjupas, säger Filippa och fortsätter:

– Det är bra att diskutera ämnet tillsammans. Eleverna lär av varandra och med varandra i samtal och diskussioner.

Filippa rekommenderar även Anders Jakobssons avhandling: ”Elevers interaktiva lärande vid problemlösning i grupp”.

Hur förebygger vi ”klipp och klistra”?

– Om du ger en uppgift vars hela lösning finns på Wikipedia – tänk om!

Filippa menar att det inte heller är bra att ge ”traditionella” texttyper som hemuppgift. Analyser av kända dikter och recensioner av böcker finns det redan en uppsjö av på Internet.

– Ge istället uppgifter där eleverna får hämta stoff från annat än text. Jag brukar till exempel ofta använda dokumentärer och radioprogram från Sveriges Radio.

Hur ska man googla?

– Tänk på att vi lämnar ut mycket information t.ex. till Google, som är ett företag. De äger således en hel del information om oss, säger Filippa.

Hon uppmanar att samtals-googla tillsammans med eleverna i hel- eller halvklass.

– Det är inte helt enkelt för eleverna att hitta rätt sökfråga, vi måste kunna något om ämnet innan vi sätter igång och söker. Vi måste också våga gå fel på nätet ibland. Upptäck nätet tillsammans, säger Filippa.

Skapa och ändra i Wikipedia tillsammans

– Idag är de flesta procumenter på Internet, d.v.s. vi både producerar och konsumerar, säger Filippa och fortsätter:

– Tillsammans med mina elever brukar jag redigera i Wikipedia. Den gemensamma kunskapen vi har kring ett ämne är oftast mer omfattande än det som finns på Wikipedia.

Filippa menar att genom att redigera tillsammans får eleverna en större förståelse kring vad Wikipedia är och hur det fungerar.

– Dessutom kräver det att vi gör en faktakoll. Och i samband med det brukar vi ha diskussioner om källkritik. Wikipedia är också ett bra sätt att hitta nya källor till ett ämne, eftersom källorna listas till artiklarna. Det kan också vara ett bra sätt att hitta nyckelord att söka vidare med, säger Filippa.

– Det är viktigt att källkritik spänner över all undervisning. Är läroboken tillförlitlig? Hur är tonen i böckerna?

Som avslutning på seminariet citerar Filippa idéhistorikern Sven-Eric Liedman:”Bildning handlar i grunden om att bevara frågvisheten”.

Filippa driver också Skrivateljén och är huvudkrönikör på DagensSkola.

Text & bildmontage: Sara Arildsson
Foto: Tobias Sonestedt

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.