Intensivsvenska ger struktur och skapar likvärdighet

– Med modellen behöver man inte uppfinna hjulet varje gång. Det finns en grundstruktur att förhålla sig till, säger Magnus Bengtsson, förstelärare i språkutveckling och projektledare för implementeringen av intensivsvenska på Heleneholms gymnasium.

Det var vid en konferens i Stockholm för några år sedan som han snappade upp projektet med intensivsvenska. Bakom det står forskare vid Stockholms universitet. Genom att strukturera upp undervisningen är förhoppningen att motverka brister inom språkintroduktionen som både Skolinspektionen och Skolverket pekat på med dålig likvärdighet och kvalitet.

Bättre struktur i undervisningen

Ingela Hansson, som är biträdande rektor på Heleneholms gymnasium, berättar att det parallellt pågick en kartläggning inom förvaltningen som också kom fram till att intensivsvenska kunde vara en modell för att skapa bättre struktur i undervisningen.

– Vi såg att det var väldigt spretigt. Det blev lite upp till varje lärare vad som hände och det var svårt att haka i för vi visste inte vad som hade gjorts tidigare med eleverna, säger hon.

Läsåret 2019/20 sjösattes projektet tillsammans med forskarna. Grundprincipen är att undervisningen delas upp i moduler. Modellen implementerades efter de förutsättningar som finns på Heleneholm som exempelvis har en väldigt stor verksamhet.

– En del i projektet är att lägga upp en grundläggande plan och hur ett kursupplägg kan se ut så att man har något att arbeta utifrån. Vi har tagit fram en Heleneholmsmodell, säger Magnus Bengtsson.

Moduler utifrån kursplaner

Modulerna är skapade utifrån kursplanerna, men tar hela tiden hänsyn till språkutveckling. Varje modul har ett specifikt innehåll och pågår under ett visst tidsintervall.

– Ett syfte med att jobba så är att hålla uppe tempo i undervisningen. Innan har vi märkt att det är lätt som lärare att stanna kvar om eleverna inte riktigt förstår. Man stannar kvar och stannar kvar och sedan har man helt plötsligt stannat upp, säger Magnus Bengtsson

Förutom modulerna är målbilder och delmål centrala. För varje modul finns det tydligt beskrivet vad eleven ska lära sig under perioden. Dessutom går man varje vecka igenom vad undervisningen ska handla om och vad eleverna förväntas lära sig. Det utvärderas sedan i slutet av veckan tillsammans med eleverna. Syftet är att öka studiemedvetenheten.

– Det är viktigt för eleven att se var den befinner sig. Jag känner att det har varit positivt för både lärare och elever. Det ger en tydlighet för oss som ska undervisa. Det ger en ökad stringens och exakthet för vad man vill ha ut av undervisningen, säger Magnus Bengtsson.

Ökat kollegialt lärande

På Google drive har en materialbank byggts upp med otaliga exempel och lektionsupplägg för de olika modulerna. Det har lett till ett ökat kollegialt lärande med en mer levande diskussion om pedagogiken.

– Jag måste säga att personalen verkligen varit aktiva och jobbat fram materialet tillsammans. Genom att synliggöra sin praktik blir det mer öppna dörrar och en mer prestigelös delarglädje, säger Ingela Hansson som också poängterar att elevhälsan är involverade.

Däremot har det varit en resa och en process att komma hit.

– På ett sätt får man ge avkall för att lägga upp allting själv och det fanns i början ett motstånd hos vissa att jobba in det tankesättet. Men mer och mer har man sett frukterna av det. Det skapar en trygghet att vi gör likadant i olika situationer, säger Magnus Bengtsson.

Han tror också det har lett till en tydligare identitet för skolan, vilket är positivt ur ett verksamhetsperspektiv.

Förbättra elevernas ordförråd

Efterhand har modellen utvecklats. Modulerna och materialbanken förfinas kontinuerligt. Det har gjorts en satsning på att förbättra elevernas ordförråd genom att införa veckovisa test. Oavsett vilket ämne eleven läser sker ett test med ord varje vecka. Orden man övar på är så kallade allmänakademiska, vilket innebär att det inte är de klassiska ämnesorden utan mer generella ord.

Därutöver är ytterligare en satsning på gång som handlar om litterarisering som är en träning på att avkoda skrift och på så sätt förbättra sin läsning. Upplägget som handlar om att man läser nonsensord tas för närvarande fram och testas tillsammans med forskarna från intensivsvenska.

Ingela Hansson förklarar att det går att se positiva effekter med en förbättrad progression. Däremot är det svårt att härleda det enbart till intensivsvenska. Det finns många faktorer som påverkar att genomströmningen av elever ökar. Det som däremot syns tydligt är att antalet elevflyttar har minskat eftersom undervisningen nu ser mer likartad ut.

– Jag tycker förutsättningarna som vi kan ge eleverna, att ha en god progression, nu är bättre än de var innan, säger Magnus Bengtsson.

Text: Pär Trulsson, redaktör, personaltidningen Edico

Artikeln är även publicerad i Edico nr 6 2021