Introduktionsutbildning ute och inne för nyanlända ungdomar

– För Språkintroduktionen är Malmö Naturskola mycket viktig. Deltagandet i deras projekt har gett väldigt mycket, säger Hana Thomasson.

Under sina sex år som lärare och mentor på Språkintroduktionsprogrammet på Värnhemsskolan har Hana Thomasson flitigt integrerat Malmö Naturskola i arbetet med eleverna. Hon undervisar i svenska, engelska och svenska som andraspråk.

Utanför klassrummet

– Att vara ute och uppleva saker gör att eleverna lär sig genom att göra saker, berättar Hana och nämner begreppet Learning by doing.

Ett av projekten som Hana och hennes elever deltagit i är biodling i Torup. Hon menar att biodling i Sverige liknar biodling överallt.

https://youtu.be/mfcsxRFLejo

– Elevgruppen som jag hade med mig bestod främst av killar från Afghanistan. När vi ses återkommer de fortfarande till detta, och berättar att det var det bästa de gjort i skolan någonsin.

Ett annat exempel från Naturskolan som Hana delar med sig av, är deltagandet i projektet Från träd till ved. Elever sågade ned träd i Käglinge och kapade dem sedan till ved.

– Även i det projektet kände eleverna igen sig. Vedhuggning går till på samma sätt i många länder. Verkligheten liknar varandra i olika länder och kanske ger det lite hemkänsla. Eleverna får så klart också möjlighet att lära sig verktygens namn på svenska och lära sig nya saker.

https://youtu.be/lwNzSK4pwb4

Konkreta och verkliga sammanhang

Hana menar att språkutveckling som sker i konkreta och verkliga sammanhang ger många positiva effekter.

– Eleverna får nya roller och möjlighet att visa sin duglighet på andra sätt än i klassrummet. Relationen mellan lärare och elever blir annorlunda i utemiljön. Det vinner jag på i klassrummet, säger hon och fortsätter:

– När vi är ute får eleverna använda fler sinnen, inte bara det auditiva och visuella. De får smaka, lukta och känna också.

Hon berättar att sammanhanget ställer andra sociala krav på eleverna när de är ute. Eleverna möter andra vuxna att förhålla sig till. Dessutom möjliggör det ett upptäckande av staden.

– Många unga som nyss anlänt rör sig bara mellan skolan och hemmet. De går sällan iväg på egen hand. De vet t.ex. inte att olika parker eller Ribersborgsstranden finns. Genom deltagandet i Naturskolans projekt har eleverna fått möjlighet att upptäcka och lära sig mer om staden. Efter det, på fritiden, kanske de tar med kompisar eller familjer ut. Mina elever fotograferade busshållplatsskylten för att kunna åka buss på fritiden, säger Hana.

I höstas deltog Hana och klassen i evenemanget Industrinatten. Olika företag från Malmö presenterade sin verksamhet, för gymnasieungdomar, för att skapa intresse för framtida studier och karriär.

– En mycket bra och inspirerande kväll, säger Hana

Gymnasieelever med olika bakgrund

Innan eleverna börjar på Språkintroduktionen undersöks på vilken nivå eleverna befinner sig i svenska, samt vilka kunskaper de har matematik. Skolan undersöker också vilken skolbakgrund eleverna har. De flesta elever går ett år på Språkintroduktionen. Klasserna består för det mesta av 16-18 elever. Det finns även en klass för analfabeter.

– Alla som är nybörjare på svenska börjar på nybörjarnivån, oavsett tidigare skolbakgrund, säger Hana.

Hon har en klass under deras första termin, när de läser på nybörjarnivån. Termin två går de vidare till mellannivå. Då tillkommer engelska för alla.

– Elever som har gått gymnasiet i ett annat land, och har nästan färdiga betyg, upptäcker att deras betyg inte är något värda i Sverige. Det finns ännu ingen fungerande validering av deras tidigare betyg. Det medför en risk att elever tappar studiemotivation. Men validering är på gång, förhoppningsvis redan från och med nästa läsår.

När eleverna passerat mellannivån går de vidare i fortsättningsklasser. De kan välja antingen teoretisk inriktning, samhälls- eller naturvetenskaplig, eller en mer praktisk som t.ex. barn och fritid, hotell och restaurang eller bygg. Efterhand läser de till de ämnen och kurser som saknas för att kunna börja på programmet.

Upplevelser, texter och utmaningar

Under lektionerna använder Hana ofta bilder och film, och jobbar mycket med olika texter.

– Det är en utmaning att hitta språkligt enkla texter på tonårsnivå. Jag skriver ofta egna texter till eleverna. Vi måste utmana eleverna kognitivt. Det fungerar inte med barnböcker. Texterna måste handla om tonåringar och deras intressen, säger Hana.

I början av terminen vet Hana på ett ungefär vilka ord eleverna kan. Deras ordförråd är till stor del gemensamt, men efter bara någon månad ser ordkunskaperna väldigt olika ut.

– Eleverna snappar upp ord på många olika håll, t.ex. på Facebook.

– Vi använder ibland engelska som arbetsspråk men kopplar det alltid till svenska. Eleverna träffar också en handledare och får hjälp med svenskan på sitt modersmål, en timme varje vecka.

Hana avslutar intervjun med tips till dig som arbetar med elever som är nybörjare på svenska.

– Ha tålamod och visa att du tror på eleven, säger hon leende.

Text och foto: Ina Alm och Sara Arildsson