Han vill öka förståelsen för krav och mål bland eleverna

Därför påbörjade han ett omfattande arbete för att konkretisera och tillgängliggöra kraven för både elev och lärare. Nu är han snart i hamn och har nominerats till Guldäpplet för sina insatser.

Arbetet har pågått i tio år. Nu har han till och med tagit tjänstledigt från sitt arbete som lärare i svenska och musik på Holmaskolan för att kunna arbeta heltid med skolutvecklingsprojekt över hela landet. Arbetet har resulterat i böckerna “Kunskapsöversikter – kunskapskrav på ett nytt och översiktligt sätt” och “Lärandematriser – att få eleven att förstå”. Dessutom håller han just nu på att provköra och lansera sitt senaste projekt LMX, som är en digital plattform för lärandematriser – det är också den som gjort att han nominerats till Guldäpplet.

Själv beskriver han lärandematriser som ett verktyg för pedagoger att använda i sin undervisning för att tydliggöra lärandet och målet för både lärare och elev. När han själv började utveckla verktyget för tio år sedan märkte han tydligt hur elever som hade det svårt i skolan höjde sig – de fick ett redskap för att självständigt förstå hur de blev bättre.
– Det stora problemet för elever är att de får konkreta uppgifter av lärarna men de får samtidigt väldigt abstrakta kunskapskrav som ska avgöra hur bra du löst uppgiften. Däremellan finns ingen koppling. Då ska läraren antingen använda undervisningstid till att förklara vad det betyder eller har du en elev som är totalt svävande. Båda alternativen förekommer och båda är lika illa, förklarar han.

Abstrakt och svårbegripligt

De lärandematriser som Johan Alm tagit fram ska få eleven att i förväg förstå vad de ska lära sig. För att förklara läser han innantill ur delar av en kursplan:
– ”Du ska förbereda, genomföra muntliga redogörelser med inledning, innehåll och avslutning som är i huvudsak fungerande, relativt väl fungerande, väl fungerande”. Vad som är väl fungerande förstår man inte riktigt. Ännu värre blir det när de ska beskriva hur man ska redovisa: “Du ska redovisa med viss anpassning till syfte och mottagare”. Det finns inte en gymnasist som fattar vad det innebär.
’Amöbor’ kallar Johan Alm de ord som han anser vara abstrakta och svårbegripliga för en elev.
– Istället har jag plockat ut konkreta exempel på vad det innebär att redovisa på ett bra sätt. Det handlar till exempel om att titta på publiken och om hur man pratar; starkt, tydligt och långsamt. Högre upp på bedömningsskalan handlar det om att ändra tonhöjd och tempo eller flytta blicken, säger han och fortsätter:
– Hur vet du vad du ska bedöma när du inte har formulerat vad du ska lära dem? Hur vet du att de har kommit fram om du inte visste vart du skulle?

Slippa dubbelarbete

Det andra verktyget Johan tagit fram kallar han kunskapsöversikter. Där har han tagit bort upprepningar och brutit ut det centrala i kunskapskraven för att göra det greppbart.
– Kunskapskraven för en vanlig NO-lärare, oavsett om det gäller årskurs 6 eller 9, i fysik, kemi och biologi tar upp nio A4-sidor i läroplanen. Det är vad vad du har att arbeta med när du ska bedöma en elev.
Johan Alm har genom att omforma layouten lagt samma information på endast en A4-sida.
– Då kan man se vad som är ämnesspecifikt för kemi, fysik och biologi och vad som är gemensamt. Så NO-lärare inte behöver göra uppgifter på samma sak i alla tre ämnena.
Har du varit i kontakt med Skolverket? Hur reagerar de på ditt arbete?
– Absolut, de har sagt att det är helt ok att jag gör detta.

Finalisterna till Guldäpplet presenteras idag på Bokmässan.
“Guldäpplet har delats ut sedan 2002 till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, arbetar inkludernade och bidragit till kollegornas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter.”