Han vill minska fördomarna och hatet

Att möta elever och prata om antisemitism och rasism tror han kan göra skillnad i hur vi dömer eller inte dömer varandra. Sedan pensionen jobbar han deltid på Borgarskolan för att prata om judendom, Förintelsen och om hans egna släkts historia.
– Det finns så mycket föreställningar bland elever och människor i allmänhet. Över internet kan man mata sig med hur mycket konspirationsteorier och tankar som helst utan att bli konfronterad eller ifrågasatt.

Peter Vig kallar sig själv lite skämtsamt för ”den vandrande juden”. Men det var allt annat än kul när Martin Roth, rektor på Borgarskolan, fick höra om elever med judiskt påbrå som blivit utsatta för antisemitism på skolan. Och att det skrevs i tidningar om judiska ungdomar som gjorde sina skolval i Malmö beroende på var man kunde förvänta sig att det var minst risk att utsättas för antisemitism.

Det gav Peter Vig idén till hans nuvarande uppdrag på skolan – en ”judisk resurs”, eller en lärarresurs vars judiska identitet är en viktig komponent.
– Jag har min kippa på mig, går runt och pratar med elever och lärare, blir inbjuden under religionslektioner och pratar om judendom. Jag visar judiska föremål, vad det är och hur det används och berättar om traditioner, regler och högtider och hur jag förhåller mig till dem. Jag blir också inbjuden under historielektioner för att berätta om min familjs historia före, under och efter Förintelsen. Det har blivit många fina möten, samtal och lektioner, säger Peter Vig.

Peter Vig är i grunden mellanstadielärare som för några år sedan gick i pension. Men han ville gärna fortsätta att arbeta med barn och unga. I dag är han på Borgarskolan 25 procent, även om det senaste året blivit annorlunda och mycket har skett digitalt på grund av pandemin.

Bara kunskap räcker inte

– Jag möts mycket av nyfikenhet och många elever frågar mig vad jag gör där. När jag förklarar så tycker de verkligen att det är bra eftersom de aldrig mött en judisk person förut. Vid något väldigt enstaka tillfälle har det funnits elever som varit fientligt inställda.
Under sin tid som lärare på mellanstadiet fanns det varje år elever som inte klarade av att möta en judisk person som lärare. Aggressivitet och hot var något som Peter Vig årkommande utsattes för då. Av just den anledningen menar han att det finns ett behov av personer ute på skolorna som har den uppgiften han själv nu har.
– Det behövs verkliga och djupa möten mellan människor. Där tid ges för att berätta, lyssna in och utmana föreställningar. Det är den bästa medicinen mot hatet.

Han berättar att det för vissa personer bara kan behövas att de ser Peter Vig, att det kan trigga igång funderingar som ”oj, kan en jude se ut och prata om sådana saker”.
– Det blir ofta lite djupare samtal när jag kommer in i klassrummet, men även att finnas i korridorerna gör skillnad. Jag har jobbat inom skolan länge så jag har inga problem att socialisera mig.
Är du aldrig rädd?
– Jag är inte rädd för någon på själva skolan men jag är vaksam. Det kommer utomstående ibland som kör upp vid entrén och ska utföra ärenden eller hälsa på. Man vet tyvärr inte hur någon skulle kunna reagera när de får höra att det jobbar en jude på skolan, berättar han.

Stöd åt lärarna

Resultatet av Peter Vigs arbete är svårt att mäta, menar han. Samtidigt är han övertygad om att hans närvaro gör att eleverna inte är lika snabba med att döma människor.
– Jag pratar inte bara om antisemitism utan om rasism i allmänhet.
Han upplever även att lärarna uppskattar den resurs som Peter Vig kommit att bli på skolan. Många är medvetna om problematiken vad gäller Israel-Palestinakonflikten och är tacksamma att det kommer en judisk person för att hjälpa till och prata om dessa ämnen.
– Lärare har ibland uttryckt att det blir problem när de ska prata om dessa frågor. Elever blir upprörda, en del vill inte höra om judendomen och Förintelsen. Det är inte jättemycket på Borgarskolan men det finns en del där med, säger han.

Peter Vig bjuds in till andra skolor i Malmö också för att prata med elever och berätta om judendomen och sin familjs historia. Han har hållit i ett flertal digitala lektioner med klasser på bland andra Fågelbacksskolan och Oxievångsskolan.

Läs mer: Förintelsens berättelser öppnade för viktiga samtal

Berättelserna lever vidare

På lektionerna brukar Peter Vig berätta om sina egna föräldrar och deras familjers upplevelser före, under och efter Förintelsen. Om hur hans far med familj deporterades till Auschwitz, hur familjen flydde undan inbördeskriget i Ungern och till sist hamnade i Sverige.
Det finns få överlevande från förintelseläger kvar nu, allt fler berättelser går i arv till barn och barnbarn som får en viktig roll i att fortsätta berätta för att deras historier inte ska bli bortglömda. Peter Vig är själv en av många barn och barnbarn i Berättargruppen Förintelsens efterlevande som besöker framför allt skolor för att berätta om sina familjers och släktingars upplevelser.

På Malmö delar hittar du resurser och arbetsområden på tema antisemitism, Förintelsen och vita bussarna.