Kommunikationsskolan bygger nytt bo

– Vi insåg tidigt att det var viktigt bearbeta flytten på olika sätt. I lågstadiet blev temat flytt-och flyttfåglar och för mellan-och högstadiet låg fokus på flytt- och flykt, berättar Kristina Kristoffersson, specialpedagog på Kommunikationsskolan.

Beslutet om flytt väckte oro bland berörda men var oundvikligt, menar Kristina och kollegorna Gunilla Olin, speciallärare, och Eva Olsson, fritidspedagog. Verksamheten hade vuxit ur lokalerna på Söderkullaskolan. 

– En del vårdnadshavare uttryckte oro över det nya områdets rykte. Det kände vi att vi behövde arbeta med. Elevernas nya lärmiljö behövde förankras som något positivt. Det lades mycket tid på personliga möten för att kunna möta den oro som framfördes berättar Gunilla.

Framtida skola

Trygghet och struktur är ledord för en väl fungerande undervisning för skolans elever som alla har en grav språkstörning. För att stärka begreppen besökte klasserna parallella årskurser på Värner Rydén skolan.

– Då tränade vi att åka den blivande skolvägen. Bussturen via Södervärn, en knutpunkt för många av våra elever då de kommer från olika delar av staden, blev en pedagogisk aktivitet. Besöket gav eleverna en bild av deras framtida skola som vi kunde ta med oss tillbaka till vår verksamhet och prata om, berättar pedagogerna.

Flyttfåglar

I lågstadiet handlade samtalen i klassrummet mycket om varför fåglar flyttar och konsekvenserna av det. Konkret tog arbetet fart i form av att vika pappersfåglar som fick stå som symbol för de tankar som varje elev hade om flytten.

– Genom flyttfåglarna kunde eleverna sätt ord på vad som var orosmoment men också på vad de trodde kunde bli bättre. De blev en symbol för att prata kring både rädslor och positiva aspekter av flytten. Flyttfåglarna flög före för att känna av läget och för att hitta vinsten i att flytta, säger Eva.

– I mellanstadiet förde vi samtal om vilka tankar eleverna hade kring flytten, tankar som blev till korta texter i form av pratbubblor till respektive elevs fågel. Ett stöd för att följa upp tankarna när vi väl hade ”bott in” i de nya lokalerna, fortsätter Gunilla.

Flytt och flykt

För att ytterligare förstärka sina upplevelser tog några klasser hjälp av animerad film.

– Att arbeta med film passar våra elever väl. Här fick de träna på att använda sin röst och språket genom att spela in berättarröst till de animerade bilderna, berättar Eva.

Många diskussioner tog avstamp i frågan om vad som gör att människor flyttar eller flyr och landade bland annat i begreppet klimatflyktingar.  

– Och  med högstadieeleverna kunde vi koppla flytten till samtal om vuxenlivet som väntar runt hörnet, förklarar pedagogerna. Vad innebär det att börja gymnasiet eller att flytta hemifrån och vad behövs för att göra det?

Bygga bo

Flytten gick över sommarlovet med hjälp av fritidshemmet och eleverna som var på plats då.

– Tillsammans dirigerade vi i personalgruppen och eleverna hur vi ville ha det. Det skapade ett lugn som låg kvar över verksamheten när höstterminen började, berättar Eva.

Ned- och uppackning av skolan blev en gemensam och betydelsefull aktivitet för elever och personal. Flyttfåglarna samt alla andra synliga bevis på att flytten bearbetats fick följa med i flyttlådorna.  Det är nöjda pedagoger som blickar tillbaka.

– När höstterminen började var det dags att bygga bo, säger de. Eleverna enades om att skapa en boplats som bjöd in till gemensamma möten, något som växte fram i samarbete med Drömmarnas hus och Skapande Skola. Resultatet – en inredd hörna i en av skolans större lokaler – en mötesplats för flera syften – som scen för föreställningar – sagostunder på fritids eller som en plats att hänga vid eller spela en omgång biljard.

Text och foto: Marina Walker