Här är hela listan över nominerade till Malmö pedagogpris 2024!
Låga hyllor och höga mål
Har du som pedagog blivit skuggad av en skolbibliotekarie? Om du svarade ja på den frågan kanske du arbetar på Komvux Malmö. Här finns fyra anställda skolbibliotekarier som ser till att biblioteket alltid är bemannat men som också syns ofta ute i klassrummen. Sedan några veckor tillbaka är det även ett av 11 skolbibliotek i Malmö som kan titulerar sig som skolbibliotek i världsklass.
Varje dag kommer och går cirka 350 elever genom bibliotekets glasdörr. Det är en bred skara elever ifrån Sfi, Lärvux, olika yrkesutbildningar, grund och gymnasiet. Här arbetar fyra fackutbildade skolbibliotekarier, Ann-Christine Spjuth, Soledad Cartagena, Eva Akenine och Filip Aster. De vill att skolbiblioteket ska vara ett tryggt rum som används flitigt.
– Vårt skolbibliotek är alltid bemannat under öppettiderna. Vi vet att det är viktigt att det finns skolpersonal på plats, det gör att eleverna söker sig hit, säger Soledad Cartagena.
Skolbiblioteket är nyrenoverat och det ligger mycket tanke bakom hur lokalerna utformats, till exempel är bokhyllorna låga och lätta att se över för att skapa en trygg känsla.
– Det här ska vara en behaglig plats. Det var viktigt att skapa förutsättningar för att plugga på olika sätt. Här kan man välja om man vill sitta i mjuka fåtöljer, i soffa, vid vanligt bord med stolar eller om man föredrar att sitta högre upp. Vi har även tysta zoner och zoner där det är okej att snacka. Det är viktigt att det är anpassat för olika sorters personer. Många av våra elever behöver en plats att studera på ostört, eftersom många har barn och familj hemma, säger Eva Akenine.
Marknadsföring i lärarrummet
För att klassas som skolbibliotek i världsklass finns ett antal kriterier att uppfylla, till exempel i vilken grad skolbiblioteket utgör en del av skolans pedagogiska struktur och dess systematiska kvalitetsarbete. Det handlar om allt ifrån öppettider och bemanning till frågor om normkritik och vilket stöd som finns för elever med skriv- och lässvårigheter.
– Vår samverkan med lärarna är nog en av våra framgångsfaktorer. Jag är relativt ny här på Komvux Malmö men upplever redan att vi har ett tätare samarbete med lärarna än vad jag haft på mina tidigare arbetsplatser. Vi är ute mycket i klassrummen, säger Soledad Cartagena.
Ute i klassrummen pratar de källkritik, ger boktips, litteraturskuggar och erbjuder shared reading.
– Vi arbetar mycket med att marknadsföra oss för lärare. Ett sätt att göra det är att besöka APT:er men det kan även handla om att åka iväg och göra saker tillsammans eller bara finnas närvarande vid kaffet i personalrummet. Eftersom det är en stor skola så är det många att nå ut till. Men når man bara en lärare så når man kanske fler via den, säger Eva Akenine.
– Sedan är det definitivt viktigt med stöd från ledning och rektor för att lyckas, men framförallt behöver man själv arbeta med att skapa de här relationerna med lärarna. Det är ett relationellt arbete, säger Ann-Christine Spjuth.
LÄS MER: Likvärdig utbildning genom samlat stöd på Komvux Malmö
Att arbeta normkritiskt genom litteratur
Soledad Cartagena går för tillfället en utbildning i normkritik på Pedagogisk inspiration.
– Jag ska bli process-stödjare och tanken är att jag ska ta med de kunskaperna in i vår verksamhet. Men samtidigt gör vi redan mycket normkritiskt arbete, och det var även tydligt när vi gick igenom kriterierna för skolbibliotek i världsklass, säger hon.
– Ja, precis vi arbetar redan mycket med det här och utifrån olika infallsvinklar. Vi ser till exempel till att köpa in mycket litteratur på andra språk än just svenska, till exempel arabiska och persiska. Det är också viktigt att erbjuda mycket litteratur för elever med läs- och skrivsvårigheter, säger Eva Aknine.
– Det är lätt att lärare fortsätter med samma litteratur i sin undervisning, till exempel Ondskan av Jan Guillou. Då kan vi välja att rekommendera andra böcker, på tema som hedersproblematik eller HBTQ. Vi kan också göra aktiva val och se till att det finns en mångfald på de människor som finns med på bild i våra powerpointpresentationer när vi ger boktips ute bland eleverna, säger Soledad Cartagena.
– Vi har ju elever på Lärvux och då är det lätt hänt att man utgår ifrån att de enbart vill ha lättläst litteratur. Men så är det inte alls, Lärvux-elever kan i många fall läsa även vanlig litteratur. De kan läsa allt, säger Ann-Christine Spjuth.
Verksamhetsplanen blir gemensam vision
Ann-Christine Spjuth, Soledad Cartagena och Eva Akenine är överens om att det finns en gemensam vilja i gruppen att ställa upp för varandra. Även om de har olika ansvarsområden så är det självklart att täcka upp för varandra vid behov.
– En avgörande sak för vårt samarbete är nog att vi alltid löser problemen tillsammans i vår grupp. Sedan är vår verksamhetsplan väldigt viktig. Där har vi en gemensam vision. Det finns inga krav på skolbibliotek att ha det, men för oss är det en ledstjärna i vårt arbete. Genom att utvärdera den varje år kan vi hela tiden utvecklas, säger Eva Akenine
Att ha fyra anställda skolbibliotekarier är nog inget som hör till vanligheten, ändå kan de vara svårt att hinna med allt.
– Just nu litteraturskuggar vi grundlärarna ute i klassrummen och följer deras arbete med en utvald bok. Vi följer undervisningen och sitter med i elevernas läsgrupper och diskuterar. Vi märker att det är en stor efterfrågan hos lärarna på det här. Vi hinner faktiskt inte med alla som har visat intresse, säger Ann-Christine Spjuth.
– Det ställs inga krav på att ha skolbibliotek på komvux. Så att man satsat så stort på det här skolbiblioteket, till exempel med flera tjänster och en bra budget, det känns helt fantastiskt och det säger ju verkligen något om Malmö stad, avslutar Eva Akenine.