Världen till Lindängeskolan och Lindängeskolan till världen

På en skola där eleverna inte alltid har den bästa självbilden arbetas det intensivt med att stärka eleverna, bl.a. genom att synliggöra deras lärande. Och lärarna vill ta världen till eleverna och eleverna till världen.

Lindängeskolan är en multikulturell grundskola i Malmö med ca 450 elever, åk F-9. Här undervisar Ida Blomdahl åk 1-3, Kerstin Kjellström åk 4-6 och Anette Petersson åk 7-9. Stämningen som infinner sig i klassrummet där vi sitter är familjär, men respektfull. Leendet ligger hela tiden nära.

– Jag har jobbat som lärare i 40 år och har varit på Lindängeskolan i många år. Det är fortfarande roligt att gå till jobbet. Att jobba här ger mycket, säger Kerstin.

– Eleverna på Lindängeskolan är härliga, säger Anette.

Läroprocesser

Ida berättar att många av skolans elever har svårigheter med svenska och kunskapsluckor när de börjar. Men de är nyfikna och vill lära sig. Lärprocesserna och elevernas utveckling går därför ofta med raketfart. Anette håller med och tillägger att eleverna är lättmotiverade och vill göra sitt bästa.

– Eleverna gör verkligen en resa där lärandet blir tydligt, säger Anette.

– Nya lärare brukar bli förvånade. Ofta har de inte den mest positiva bilden av skolan, men så träffar de eleverna och ändrar sig fort, säger Ida.

Kerstin, Ida och Anette lyfter alla vikten av struktur i arbetet. Eftersom många av deras elever har svårt med svenskan kan strukturen vara extra viktig.

Språket i allt

– Tillsammans med eleverna går vi t.ex. igenom alla texter och pratar om olika ord. Det är en naturlig av arbetet och det har vi gjort i många år, säger Kerstin leende och fortsätter:

– Det krävs ibland att vi lärare är lite skådespelare. Att vi visar texter med hela kroppen.

– Ibland har jag rent av träningsvärk efter att ha gestaltat texter och ord. Men det klart att vi försöker allt vi kan för att alla ska få möjlighet att förstå. Och vi använder oss av bilder, filmer, text, ljud och rörelser i olika kombinationer, säger Anette.

Anette berättar också att de planerar att integrera språket i all ämnesundervisning genom att börja arbeta med genrepedagogik.

Förenklingar och förväntningar

– Jag upplever att det ibland finns en rädsla för att jobba med stora frågeställningar tillsammans med unga elever som har problem med språket. Men jag tror att det är en fälla att förenkla för mycket. Eleverna har ett sådant kunskapssug, säger Ida.

– Det är så viktigt att ha förväntningar på eleverna också. De lever upp till dem, säger Anette.

Kerstin berättar att det finns elever på skolan som har väldigt dålig omvärldskunskap, vilket kan bero bl.a. på att de tidigare har befunnit sig i flyktingläger. Och många av eleverna tar sig sällan utanför stadsdelen.

– Vi satsar på omvärldsbesök. Det är viktigt att vi åker utanför Lindängen. Vi gör t.ex. skogsutflykter och åker buss utanför stadsdelen. Det bidrar också till en trivsam gemenskap i klassen, säger Ida.

– Det är jätteviktigt att vi ger oss ut i världen och att världen kommer hit. Många av skolans elever har dessutom en dålig självbild jämfört med vad de är kapabla till. På högstadiet har vi t.ex. arbetat med Hungerprojektet. Projektets arrangörer var väldigt imponerade över våra elevers kunskaper. Det gör så klart att både eleverna och vi växer, säger Anette.

– Vi är också med i ett läsprojekt tillsammans med 180 barn. Det är vår bibliotekarie som är med ordnar det. Barn från olika skolor läser samma böcker och diskuterar dem sedan. I och med läsprojektet får våra elever träffa barn från andra skolor, säger Kerstin.

Anette berättar om ett demokratiprojekt som skolan jobbat med. Eleverna skrev bl.a. medborgarförslag. En del av förslagen gick igenom och återkopplades.

– Det var förslag som t.ex. att häckar skulle kapas på en viss plats, för att det var obehagligt att passera. Och fler övergångsställen. I och med att eleverna fick igenom förslagen förstod de också att de kan påverka, säger Anette.

Formativt lärande

Ida berättar att de börjar arbeta med elevernas självkänsla redan i ettan. De vill att barnen ska se sin egen utveckling. Med hjälp av enklare matriser får eleverna jämföra texter som de har skrivit. Och de kan tydligt se hur de eftersom har lärt sig t.ex. punkt och stor bokstav.

– Även på högstadiet arbetar vi formativt. Och vi tänker utveckling och utvärdering, säger Anette.

Kerstin berättar att hennes elever har fått göra ett prov själva. Uppgiften var att skriva 50 frågor och sedan själva ta provet.

– Provet blev mycket svårare än om jag hade gjort det. Och de klarade det lysande. De kan så mycket mer än de tror, säger Kerstin.

– När vi jobbade med världsdelar fick eleverna berätta för mig om sina nya kunskaper, och så skrev jag upp dem på tavlan. Eleverna fyllde hela tavlan. Sedan gick de hem och berättade för föräldrarna att de fyllt en hel tavla med allt de kunde om världsdelarna. De var jättestolta, säger Ida.

Relationen

– Elevernas relation till läraren är väldigt viktig. De lyssnar och gör saker för min skull, för lärarens skull. Och de har ett stort förtroende för läraren, säger Anette.

– Det är en speciell stämning på skolan, mer familjär men ändå strukturerad. Det är viktigt att dra gränser också, säger Kerstin.

– Om du ger av dig själv till eleverna, så får du väldigt mycket tillbaka, avslutar Kerstin, Anette och Ida samstämmigt.

Text och foto på lärare: Sara Arildsson
Övriga foton: colourbox.com