Marimba på Holmaskolan

På Holmaskolan är det ett val i ”elevens val”- undervisningen, samtidigt som kulturskolans frivilliga marimbaundervisning huserar i Holmaskolans lokaler. Under Lisa Claussons ledning.

Att undervisa i marimba på Holmaskolan är ett sätt att nå elever som Kulturskolan annars inte lika lätt skulle nå fram till. Lisa Clausson är musiklärare på Kulturskolan där hon undervisar i tvärflöjt och håller i pröva-på-verksamhet för årskurs ett. Två dagar i veckan hyrs hon in av Holmaskolan för att bedriva musikundervisning och elevens val. På måndagar har hon alla elever i årskurs 4-5 i musik medan fredagar är vigd åt elevens val och frivillig marimbaundervisning. Den frivilliga marimbaundervisningen är ett resultat av elevens val elever som velat fortsätta utveckla sitt spelande.

Gruppinstrument i olika sorter

Marimba är ett slagverksinstrument och finns i två sorter. Den marimba som oftast framträder i en slagverksorkester kallas bara för marimba, Den typ av marimba som Lisa undervisar i heter Afrikansk marimba och finns i fyra olika storlekar, bas, tenor, alt och sopran.

– Den både låter och ser annorlunda ut, säger Lisa.

På Holmaskolan finns sex marimbor från Zimbabwe. För att fler elever ska få plats i gruppen använder Lisa även två västafrikanska Djmebetrummor. Principen är gruppundervisning. Marimba är ett gruppinstrument och kräver ett samarbete för att låta bra. Det kräver dock inte intensiv repetition som andra instrument. Eleverna träffas en gång i veckan och det räcker för att utveckla ett spelande som håller intresset och glädjen vid liv.

– Marimba innebär inte så mycket teknik och man behöver inte öva varje dag, berättar Lisa. Eleverna snabbt blir duktiga på att spela ändå. Jag har nyligen haft en konsert på Konserthuset med en grupp som bara har spelat i två år, fortsätter hon.

Fokus på gruppen

Marimba innebär inte lika stor prestation för individen utan fokus ligger på gruppen. Det i sig för att individen blir viktig utan att de känner pressen. Lisa arbetar lika mycket med att få gruppen att fungera som hon arbetar med musiken.

– Funkar inte gruppen så funkar inte musiken, menar hon.

Frivillig undervisning och elevens val

Flera av eleverna i frivillig undervisning är elever som har fått upp intresset genom elevens val. Årskurs 4-5 har elevens val en timme i veckan. Varje termin kan åtta elever välja att spela marimba. Flera av de elever som fått den möjligheten har gått vidare till den frivilliga undervisning som Kulturskolan erbjuder på Holmaskolan. I nuläget har Lisa tre grupper med åtta elever från årskurs 4-6 i varje. En elevens valgrupp och två frivilliggrupper. Några elever som har gått vidare till år 6 på Kroksbäckskolan fortsätter att komma tillbaka. Många av eleverna på skolorna har aldrig varit utanför områdets gränser och marimbaspelandet bidrar till att eleverna får se andra platser genom konserter i olika områden.

– Just nu har jag världens sammanfattning av elever med åtta olika nationaliteter och personligheter och det är det som gör det så roligt, berättar hon. En utåtagerande kille sätter mig verkligen på prov men han fortsätter att komma tillbaka, på något sätt har instrumentet en lugnande effekt och han får ut mycket av sin energi.

En kanal för att nå fram

Även för de tysta eleverna ser Lisa instrumentet som en kanal för att nå fram. Eleverna behöver inte stå och prata men får ändå sitt lystmäte. Hon menar att marimban är ett väldigt fysiskt instrument och eleven får gensvar direkt.  Hon eller han har sina två klubbor och hen står på sin plats. Det gör det svårt för någon att avvika. Springa runt och bråka tjänar inget till då alla är fokuserade på gruppuppgiften, att skapa musik tillsammans. Det är också ett socialt instrument som främjar gemenskap och glädje i gruppen oavsett vem man är och hur bra man fixar det.
Lisa behöver inte tjata vilket hon ser som en fördel när många elevers vardag är full av aktiviteter och skoluppgifter som kräver repetition. Hon upplever också att instrumentet öppnar upp för ett tillåtande klimat.

– Marimba är varken könsbundet eller bidrar till förutfattade meningar och allt är så öppet, säger hon.

Föräldrarnas delaktighet

För Lisa är det viktigt med föräldrarnas delaktighet och i den mån hon hinner försöker hon får föräldrarna att engagera sig i aktiviteten. Hon ringer upp föräldrarna och pratar med dem om hur viktigt det är att de finns med. Speciellt i ett område som Holma är det bra för kulturskolan att synas. Många föräldrar har inte kontakt med samhället mer än det som rör Holma och genom sina barns spelande får de upp ögonen för olika aktiviteter och platser i Malmö stad som kan gynna deras barn. Några platser som eleverna har spelat på är Röda rummet på biblioteket, Mazettihuset, Konserthuset och Palladium.

Ökad självsäkerhet

Lisa upplever att flera av hennes marimbaelever har blivit starkare i den vanliga musikundervisningen. Tysta elever tar för sig mer, inte verbalt men kan med ökad självsäkerhet sätta vid sig trummorna och börja spela. Elever med viss koncentrationsproblematik har hittat ett ökat fokus men har även fått bättre motorik och pulskänsla.

– Jag kanske inbillar mig men det känns också som om de fungerar bättre i grupp, säger hon.

Elevernas mål oavsett om det är elevens val eller frivillig undervisning är att spela på avslutningen.

-Det är alltid första frågan jag får, säger Lisa och ler.

Att spela på avslutningen är sig inte Lisas huvudmål men menar att det är viktigt i den egenskapen av att det är viktigt för eleverna.

– En del av mina elever har inte den bästa självkänslan. Genom att bli duktig på att spela marimba och få stå på scen får de en möjlighet att visa upp sig i ett sammanhang och känna sig viktiga. Det blir en stor grej då lärare kommer fram och berömmer dem.

Text och bild: Marina Walker
Bild på spelande elever och instrument: Lisa Clausson