Elevernas teckningar uppsatta på vägg.

Matematik genom språk och lek, färg och form på Geijerskolan

På Geijerskolan har en klass i varje årkurs Öresundsprofil. Det innebär att både det danska och svenska språket är ett kontinuerligt inslag i barnens skoldag. I förskoleklassen tänker barnen t ex matematik lika väl på danska som på svenska.

– Tanken är att göra barnen medvetna om att det finns ett Danmark på andra sidan sundet vad gäller kultur, språk och kanske andra sätt att tänka på, berättar Cherie May Frydkjaer, förskollärare på Geijerskolan.

Cherie som själv kommer från Danmark, använder ofta det danska språket med barnen när hon pratar om vardagsmatematik som veckodagar datum och årstider. Hon läser också mattesagor och förklarar för barnen på danska. Hon utgår ofta från ett danskt begrepp; Anerkendende pedagogik, som används i olika pedagogiska sammanhang i Danmark. Cherie menar att det till stor del handlar om att erkänna och acceptera för sig själv vad man kan bjuda på.

– Jag klappar inte bara barnet på axeln och säger bra, utan jag frågor ofta, vad tycker du själv? I det här framkommer också vikten av att kunna se vad en kompis har att bjuda på. I en klass finns resurser som alla kan olika saker.

Öga för färg och form

Cherie är tillsammans med en kollega huvudansvarig för all matematikverksamhet i förskoleklasserna. För att göra matematik till en röd tråd använder hon beskrivande ord i vardagen som är kopplade till matematik. Hon ser samtalet som en väg till förståelse. Det kan vara uppmaningar eller frågor som gör att barnen får tänka till.

– Det lär dem att få öga för olika former och färger. Ibland tycker de nog att jag är lite knasig som ber dem att hämta en gul mugg som egentligen är grön, men jag vill att de upptäcker hur man kan uttrycka sig, och att det har en betydelse, säger hon.

Upptäcka matematik

Hon ser gärna att matematik är något som sker i den dagliga verksamheten och inte bara på specifika mattepass.

– Det är viktigt att aktiviteter öppnar upp för förståelse och gör barnen mottagliga. Att alla barn lär sig på olika sätt vet vi, men det är hela tiden viktigt att tänka på hur. Hur stimulerar jag barnen auditivt, visuellt eller t ex taktilt?

Cherie betonar vikten av barnets nyfikenhet och lust, men poängterar samtidigt den vuxnes ansvar för verksamheten.

Elever tecknar geometriska former som bildar ansikte.
Självporträtt genom geometriska figurer växer fram.

– Jag vill att barnen ska upptäcka det här med matematik. Som pedagog måste man ta barnets perspektiv med respekt för den vuxnes ansvar. Jag kan se en uppgift med barnens ögon, men jag måste som vuxen begripa att det kan antingen vara för svårt eller för lätt i utmaningen, förklarar hon.

Geometriska självporträtt

En aktivitet som ledde till många matematiska diskussioner, är barnens egna självporträtt utifrån geometriska figurer. Uppgiften utgick från tre geometriska figurer och Cheries instruktioner, utan att barnen visste målet. Under instruktionens gång diskuterades lägesbegrepp och former, vikten av att lyssna samt kunna upptäcka en bild.

Geometriska former bildar ansikte.
Tre geometriska figurer och Cheries instruktioner ledde till ansiktsbilder.

För Cherie är matematik främst något som man vågar skapa, bygga, rita, forma eller leka fram. Något som man sen med ökad förståelse ska kunna designa, förklara och utveckla. Förståelse av basala färdigheterna är viktiga, t ex att kunna rulla en bulle rund. Hon menar dock att det är lika viktigt att våga förklara andra lösningar.

– Vill ett barn rulla en avlång bulle istället så ligger tyngdpunkten på att kunna förklara. Kan man bara förklara varför man ville att den skulle var avlång så finns det en mening, säger hon. Eller om någon hävdar att en rektangel visst är en fyrkant, den har ju fyra hörn.  Det är viktigt att de lär sig vara öppna för annat än vad ögat ser och kunna se bakom.

Dokumentation

Cheries dokumentationsmall. I en stjärna i mitten finns barnet. Runt om står värdering – hur barnet utvecklas, handling – hur, status här och nu, tecken – vad visar barnet, vad är på gång?

Cherie dokumenterar varje barn genom en stjärnmodell som utgår från fyra stationer och en slutdestination. Status, mål, tecken, handling och värdering.

– Dokumentationen är mitt redskap för att säkra mig om att vi kommer runt allt det som barnet bör kunna innan de börjar årskurs 1.

Dokumentationsdelen genomsyrar Cheries pedagogiska arbete på tre plan. Förutom att det är ett verktyg för henne att kartlägga elevernas förmågor och utveckling, är det också ett sätt att göra barnen medvetna om sina egna resurser, och för föräldrar att kunna vara delaktiga.

– Barn har ett memory chip som de lägger ifrån sig när de byter miljö. Därför är det så viktigt att skolan förmedlar information om skoldagens aktiviteter så att det kan ske ett samtalsutbyte hemma, avslutar Cherie.

Text, illustration och foto: Marina Walker