Med måluppfyllelse i sikte

– Eleverna vet att vi jobbar för dem. Oavsett politikernas prognos har vi 100 procent  förväntningar på eleverna, säger Lisa Wahlin och Hans Rask, förstelärare i SV/SVA respektive matematik i årskurs 7-9 på.

På Hermodsdalsskolan arbetar pedagoger och elevhälsoteam hand i hand. Tillsammans är styrkan och alla elever är allas ansvar. Positiva framsteg och måluppfyllelse står i fokus. Ett gemensamt synsätt vad gäller pedagogens roll, elevhälsoteamets betydelse, tydliga lektionsstrukturer samt aktiva relationsbyggen har banat vägen för de 83,7 procent elever som nådde målen när sommarlovet tog vid.

– Grunden i alla diskussioner och beslut som arbetslaget för och tar är vad vi pedagoger kan göra för eleverna. Så såg det inte ut för några år sedan. Då handlade diskussionerna sällan om vad vi som pedagoger kunde göra. Vi ältade problem men kom inte alltid fram till något konkret.

Lösningar och relationer

I samband med att arbetslaget fick utökad ledning som ställde höga krav och förväntningar, i samspel med stort stöd och utrymme för kreativitet, fick de också syn på behovet av förändring.

– Nu är vi väldigt lösningsfokuserade. Vi lägger inte tid på att diskutera det som är jobbigt. Istället funderar vi hela tiden på hur vi kan arbeta tillsammans för att hjälpa alla elever.

Lisa och Hans menar att en god relation är avgörande för hur eleverna uppfattar sin skoldag, kunskapsinhämtning och lust att lära. Det är viktigt att ha roligt ihop med eleverna. Grunden är att eleverna känner sig sedda och får relevant beröm och uppskattning.  

– Det gäller att hitta deras styrkor, arbeta utifrån dem och tillsammans med eleverna. Vi uppmärksamma det positiva och fokuserar på det som eleverna gör pedagogiskt.

Resultatdialog

Var sjätte vecka har arbetslaget uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsprocess, en så kallad resultatdialog. Under resultatdialogen lyfter personalen fram de elever som riskerar att inte nå målen.

– Resultatet kartlägger biträdande rektor i ett röd-grönt rutschema där det tydligt framträder vilka områden som kräver förstärkning. Kartläggningen ligger till grund för vidare diskussioner i elevhälsoteamet.

I elevhälsoteamet ingår Lisa, biträdande rektor, kurator, specialpedagog, studie- och yrkesvägsledare samt skolsköterska. Utifrån kartläggningen tar teamet beslut på vilka åtgärder som behöver göras och vem som ska göra dem.

– Elevernas behov och vad vi kan göra för dem är prioritering. Insatser och stöd kan handla om så många olika saker. Kuratorkontakt eller ett besök hos skolsköterskan, en period av stöd i matematik eller språklig förstärkning för att förstå syfte och mål i olika ämnen.

Stöd och insatser

Alla grepp som testas, oavsett om det är enstaka punktinsatser eller åtgärder under längre tid, utvärderas alltid efter sex veckor.

– En utvärdering kan visa att insatsen inte fungerade. Då är det viktigt att vi testar andra grepp för att nå resultat. Det är viktigt att alla som kan tillföra något kopplas in.  

Arbetslaget har en gemensam struktur för hur skoldagen börjar. Alla elever tas personligen emot i dörren. Därefter sker en uppföljning av föregående lektion som följs av genomgång av lektionsmål och syfte samt planering.

– Kommer någon elev försent får de vänta med att komma in tills att genomgången är avslutad. Det är ingen straffmetod utan ett sätt för oss att ringa in de elever som har behov av vår stöttning för att komma i tid.

Den ökande måluppfyllelsen har inneburit ett lyft för skolan, dess personal och elever. Hans och Lisa vill gärna betona att det handlar om en process, en resa som de gör tillsammans.

– Både personal och elever är stolta över skolan. Ordet måluppfyllelse har en positiv klang. Vi har alla fått en kick. Nu siktar vi mot 100 procent.

Text och foto: Marina Walker