Medieproduktioner på engelska med SO-innehåll

Elever i åk 7-9 på Lindängeskolan får gestalta SO-kunskaper på engelska med hjälp av olika digitala medieproduktioner.

Anna Grelinder är språklärare i engelska och franska på Lindängeskolan i åk 7-9. När hennes elever ska utveckla sin förmåga att uttrycka sig i tal och text på engelska använder hon ofta stoff från kollegans undervisning i SO. Ibland är slutmålet en PowerPoint eller en film. När eleverna gör sina medieproduktioner talar de engelska både under arbetsprocessen och i slutprodukten.

Animerad film med StopMotion-teknik

För att göra en animerad film använde eleverna plastfigurer och StopMotion-teknik. Det innebär att de tar många stillbilder av ett eller flera föremål som mellan varje fotografering har flyttats något.

Eleverna använde en vanlig digitalkamera som monterats fast. På en dator redigerades bilderna ihop till en film. Läs mer om enkel Stop Motion här.

Under arbetet med filmen var eleverna uppdelade i fem grupper. Varje grupp ansvarade för varsin del av den franska revolutionens förlopp som de skulle illustrera med en filmsekvens. De fem filmsekvenserna redigerades sedan ihop till en enda film. Som stöd för arbetet hade eleverna en Lokal Pedagogisk Planering (LPP) där de kunde se vad de skulle uppnå med arbetet.

– För att veta hur de skulle börja sin sekvens så att den skulle passa ihop med föregående sekvensen och hur ska de avsluta för att den ska passa ihop med nästa sekvens var de också tvungna att kommunicera med de andra grupperna, berättar Anna.

Något som får ta tid

Skolans IT-pedagog/idrottslärare Mattias Isberg handledde eleverna i skapandet av filmen. Varje grupp fick skapa vars en animerad sekvens på 20-50 sekunder. Vid ett annat lektionstillfälle lade grupperna till texter, berättarröst och ljudeffekter. När alla filmsekvenserna redigerats ihop blev det en film på totalt 6 minuter. Filmprojektet tog totalt 9 lektioner under tre veckor.

Anna tycker inte att arbetet med att skapa animationer tog så lång tid som man skulle kunna tro.

– Samtidigt tycker jag att sådant här arbete måste få ta tid. Visserligen har jag kanske inte samma stress som kollegor i andra ämnen vad gäller faktastoff. Vad jag främst ska uppnå är att eleverna ska vågar prata och kunna uttrycka sig på engelska.

Filmanalys

Anna ger exempel på andra sätt där hon använder sig stoff från SO-undervisningen.

– Innan eleverna läste om den franska revolutionen hade eleverna läst om en annan revolution; det Amerikanska Frihetskriget. Då tittade vi på spelfilmen “The Patriot” med engelskt tal. Efter filmen gjorde vi en kritisk filmanalys. På engelska diskuterade vi sedan skillnaden mellan filmen och det de hade lärt sig om frihetskriget under SO-lektionerna. Det var väldigt nyttigt för dem att jämföra, berättar Anna.

Datorerna ett medel inte ett mål

Anna menar att hon egentligen inte har varit särskilt intresserad av datorer. Anledningen till att hon började använda digitala verktyg i undervisningen var att hon ville hitta något annat än att bara utgå från en bok och ställa frågor om innehållet.

Skolverkets kompetensutveckling i ‘Praktisk Media & IT-kunskap’ (PIM) hjälpte henne att komma igång. Anna utnyttjade tillfället att göra en film hon kunde använda i undervisningen. Även här integrerade hon engelska med SO. Se Annas film om D-day här.

Ett sätt att befästa kunskaper

Anna upplever att de digitala verktygen kan bidra till att skapa motivation och engagemang hos eleverna. Hon upplever också elevernas skapande av medieproduktioner gör att kunskaper sätter sig på ett annat sätt.

– Ett år efter eleverna hade gjort sin animerade film om Franska Revolutionen kunde de fortfarande redogöra för revolutionens skeenden. Jag tror inte de hade kommit i håg på samma sätt om de hade fått redogöra för sina kunskaper genom att svara på kontrollfrågor på ett papper, säger Anna.

Digital kompetens

Anna vill visa eleverna olika användningsområden för digitala verktyg.

– Ungdomarnas liv kretsar hela tiden runt deras mobiltelefoner. Samtidigt som de på ett sätt är väldigt digitala kan de också väldigt, väldigt lite.

Av den anledningen introducerar Anna successivt olika digitala verktyg. I åk 7 har de fått göra PowerPoint-presentationer. Under åk 8 har de fått göra StopMotion-filmer och i åk 9 gör de Digitala berättelser där de använder fria bilder på nätet.

– Men för att det ska fungera med sådana projekt måste klassen också ha en viss diciplin. Därför gäller det också att arbeta in grundläggande datorhantering och rutiner för arbetet.

– Själv har jag bara väldigt grundläggande IT-kunskaper men när vi väl sätter igång känns det ofta som att det är de som lär mig.