Arbetsminnesträning på Söderkullaskolan

På Söderkullaskolan i Malmö pågår ett intensivt arbete där elever får möjlighet att träna sitt arbetsminne, något som kan hjälpa elever med bland annat koncentrationssvårigheter.

Monica Einarsson, specialpedagog och Elizabeta Dimovski, förskollärare, är två av skolans aktiva coacher.

Monica Einarsson och Elizabeta Dimovski, pedagoger och coacher på Söderkullaskolan.

– Barnen växer verkligen genom minnesträningen. Det lyfter eleverna, de blir sedda och får ett bättre självförtroende, säger Elizabeta.

– Eleverna tar med sig en positiv känsla från träningen, säger Monica.

Coachutbildning

Monica och Elizabeta gick en coachutbildning och började efter det med arbetsminnesträning på skolan. De använder sig av ett Internetbaserat program, Cogmed arbetsminnesträning, som bygger på akademisk forskning. Söderkullaskolan har köpt in licens för användning av programmet. Skolan har även tidigare tränat med Cogmed arbetsminnesträning och återupptog det hösten 2011.

– Eleverna kan få träna enskilt eller i grupp, säger Monica.

– Träningsperioden består av 25 träningstillfällen. Eleverna bör få möjlighet att träna intensivt, helst fem tillfällen per skolvecka under perioden för bästa resultat, säger Elizabeta.

– Det finns tre varianter av programmet: ett för förskolebarn, ett för elever som kan läsa och ett för gymnasielever och vuxna. Skillnaden mellan programmen är antalet övningar, träningstid och den grafiska designen. Eleven ska orka genomföra sin träning, säger Monica och fortsätter:

– Svårighetsgraden anpassas automatiskt efter elevens egen prestation, vilket medför att det alltid träning utifrån elevens kapacitetsnivå.

Effekter

– Nedsatt arbetsminne kan göra det svårt att koncentrera sig, och det påverkar prestations- och inlärningsförmågan. Efter träning av arbetsminnet kan det vara lättare både att ta till sig ny information och att plocka fram information som redan finns lagrat, säger Monica.

Enligt Cogmeds uppgifter ser 80 % av de personer som tränat med deras arbetsminnesträning effekter.

– Vissa effekter av träningen visar sig direkt, säger Monica.

– Andra tar en månad eller så innan de märks, säger Elizabeta.

– Effekterna kan sprida sig som ringar på vattnet, vilket medför en fortsatt naturlig träning i vardagen. Därför ökar effekterna ofta ytterligare efter träningen är avslutad, säger Monica.

Tillvägagångssätt

Rektorerna är med och bestämmer hur upplägget kring träningen ska se ut.

– Mentorerna får en förfrågan vilka de tror kan vara i behov av träningen. Sedan träffar vi mentorerna och går mer noggrant igenom olika kriterier, säger Elizabeta.

– Därefter skickas det ut en inbjudan till ett möte eller ett samtal med föräldrarna. Om det är gruppträning har vi ett föräldramöte och om det är individuell träning har vi ett startsamtal, säger Monica.

– Dialogen med föräldrarna är viktig. Vid mötet eller samtalet går vi bl.a. igenom vad arbetsminne är för något, vilka effekter vi kan förvänta oss, upplägget, belöningar, vikten av samarbetet mellan hem och skola och så visar vi hur programmet fungerar, säger Monica.

Tecknad robot.
Skärmdump av Cogmed RM, programvarianten som riktar sig till elever som kan läsa.

De skickar även hem en träningsbok för att föräldrarna och barnen ska få mer information om vad de kan förvänta sig av träningen.

– Innan barnen påbörjar träningen så väljer vi tillsammans ut olika kriterier som eleven själv vill följa. Det kan t.ex. vara att bli bättre på att komma ihåg idrottskläderna, på att läsa eller lyssna på sin lärare, säger Elizabeta.

Belöna, coacha, peppa och stötta

– Belöningar är en viktig del av träningen. Coachningen och belöningar hjälper till att lyfta varje elev och att skapa delmål på vägen som hjälper eleven att behålla motivationen, säger Elizabeta.

Vid var femte tillfälle får eleverna en belöning i skolan. Det kan t.ex. vara ett klistermärke eller ett anteckningsblock. Belöningar i hemmet ingår också som en del i arbetet. Det är coachens uppgift att se till att belöningarna i hemmet delas ut.

– Det kan vara belöningar som att baka en kaka, ta en cykeltur med någon av föräldrarna, eller att barnet får välja film, alltså inte belöningar som nödvändigtvis kostar pengar, säger Monica.

– Vid träningen idag har vi satt in en extrabelöning, eleverna får varsin piggelin, säger Elizabeta.

Statistik och avslutning

– Vi som coacher skapar ett tränings-id där vi sedan följer elevens träning och utveckling. Varje vecka har vi samtal med föräldrarna om hur det går för deras barn. Vi kan enkelt följa statistiken som genereras av elevens träning på träningswebben, och den följer vi kontinuerligt, säger Monica.

– Dessutom vill eleverna ofta se sin egen utveckling, säger Elizabeta.

Monica och Elizabeta påpekar att de verkligen vill att alla elever som påbörjar träningen också ska avsluta den.

– Träningsperioden kan vara tuff för barnen, även om den också är rolig, säger Monica.

– Vi har även en avslutningsceremoni då eleverna får glass och diplom. Dessutom är avslutningssamtalet med föräldrarna viktigt. Föräldrarna vill veta hur det har gått för deras barn. Vi coacher vill också utvärdera träningen, säger Elizabeta.

Planering

Monica och Elizabeta berättar att det är ett ganska tidskrävande förarbete med föräldrakontakt och planering. Men de har börjat få lite mer rutin på det nu, planeringen går snabbare efter hand.

– Vi delar också upp eleverna och kontakten med föräldrarna mellan oss coacher, säger Elizabeta.

– Vi ser det här som en tillgång för alla. Men det är viktigt att inte heller se det som en enskild insats. Det kan även vara en del av ett åtgärdsprogram, säger Monica.

Fotnot: Det finns även fler minnesträningsprogram, t.ex. Minneslek Flex
Text och bild: Sara Arildsson