Publicerat:

Musiken – en väg till ett nytt språk

På Kullabäckens förskola på Kroksbäck arbetar Livija Grebovic, förskollärare. Livija är en av de pedagoger som under höstterminen deltog i förskoleförvaltningens föreläsningar och workshops med fokus på modersmålsstöd och flerspråkighet.

Livija Grebovic, förskollärare på Kullabäckens förskola.

Livija kom redan för många år sedan i kontakt med Maria Visser Rundquist, samordnare av höstens föreläsningar och workshop genom sin dotters förskola. Genom sångerna som dottern sjöng lärde sig Livija svenska och upptäckte fördelarna med använda musiken som en väg till ett nytt språk.

När Livija fick veta att hon kunde delta i olika workshop för att stödja modersmål och flerspråkighet genom musik och digitala redskap som Ipad var hon inte sen att anmäla sig. Livija deltog i en musikworkshop under ledning av Maria Rundquist Visser och Annika Josefsson, rytmikpedagog från Kulturkopplingen.

– Jag tycker att musik är ett fantastiskt sätt att arbeta med språket, säger Livija som dagligen sjunger med barnen på Kullabäckens förskola.

Musik för att nå språkmedvetenhet 

Barnen på förskolan är redan vana vid musik som en väg till språket då förskolan är med i EL-Sistema som Maria Rundquist Visser håller i en gång i veckan. Det underlättade för Livija som efter workshopen i musik ville utveckla musiken som metod för att nå språkmedvetenhet till en daglig och naturlig aktivitet. Livija kan själv inte spela något instrument men ser inte det som ett hinder för att använda musik i sitt arbete med barn.

Genom musiken övar barnen stavelser och veckodagar. Onsdag har alla koll på då det är El-Sistemadag. Fredag kan barnen också då ”Roliga fredag” har blivit ett bekant begrepp. Varje fredag turas avdelningarna om att anordna sång och musik utifrån olika teman.

En bro mellan språksvårigheter och trygghet

På förskolan går det barn från jordens alla hörn och antalet nyanlända är många. Just nu har förskolan flera barn från krigsdrabbade områden som t ex Syrien. Det här ställer krav på personalen att arbeta aktivt med både omsorg och språkutveckling. Musiken fungerar utmärkt som en bro som överbrygger gapet mellan språksvårigheter och trygghet menar Livija.

– Musiken har hjälpt jättemycket, säger hon. Alla stunder vi samlas är en samling och då sjunger vi, fortsätter hon.

Matsituationen är ett viktigt tillfälle. Här sjunger Livija och barnen matramsan. Från början lär de sig den utantill utan att förstå betydelsen. Ganska snabbt lär de sig att förstå vissa begrepp och så småningom lär de sig vad de står för. ”Alla händer undan bordet tills vi säger det magiska ordet – ”varsegoda”

Språk och musiklådor

Livija har sedan tidigare arbetat fram en språklåda i samarbete med CRT-teamet i området. I lådan finns sånger, ramsor, flanosagor, munmotoriska övningar, allt med bas i musiken. Ur språklådan har sedan musiklådan vuxit fram. I musiklådan hittar barnen laminerade bilder med bild och text på olika barnsånger som t.ex. ”Blinka lilla stjärna”. Sångerna ska vara något som alla kan sjunga.

På förskolan sjunger de ofta sånger och hälsar på olika språk. Livija, själv pratar serbiska och ungerska, likaså förstår hon kroatiska och bosniska. En av hennes kollegor pratar polska och via genom tre modersmålslärare som kommer en gång i veckan var får de hjälp av kurdiska, arabiska och pashto.

Musiken i leken

Livija tycker att daglig musikkontakt har hjälpt barnen att komma in i leken. I lekrummet finns det mikrofoner som barnen använder frekvent för att leka popstjärna. I musiken, i sångerna är språket universellt och kommunikationen funkar.

– Barnen anordnar konserter för varandra. De klär ut sig och sjunger sånger som de kan, berättar Livija. Många av sångerna är sånger som de t ex har sjungit genom Marias arbete med El-Sistema, Barnen relaterar till vädret t ex genom strofen ”Vinden blåser kall”.

Ipad i förskolan

Efter workshop i Ipad var Livija även redo att pröva det bland barnen. Förskolan har nyligen köpt in fem Ipad, en Ipad per avdelning som nu Livija är full färd med att testa i barngruppen

– Vi har dock varit väldigt försiktiga med appar. Vi använder oss av de pedagogiska appar som jag fick ta del av under workshopen och i första hand använder vi Puppets pals.

Sagor genom Puppets pals

Genom appen Puppets pals har barnen gjort egna filmer. Barnen filmar varandra när de härmar varandras olika språk. Med hjälp av Livija har barnen också hittat på en filmsaga med utgångspunkt i sina egna teckningar. Utifrån barnens reflektioner på teckningarna har Livija skrivit ner några meningar kring varje bild. Barnen fick säga meningar på vilket språk de ville och här hjälpte modersmålslärarna till.

Tema bondgård

När intervjun görs har förskolan tema bondgården i samarbete med Almviks djurfritidsgård. För att gestalta och förtydliga djuren på bondgården och dess läte använder Livija både musik och Ipad. Efter ett besök på Almviks djurfritidsgård har alla barn har fått skapa sitt eget djur i lera. Besöket på Almvik var viktigt för att barnen skulle få se hur djuren ser ut på riktigt men än viktigare få höra hur de låter. Tanken är djuren ska vara karaktärerna i en film.

– Det blir en historia med många grisar. Efter besöket visade det sig att barnen är jättefascinerad av grisar och det var många som gjorde sin egen gris. Med hjälp av Marias El-Sistema besök på onsdagar har barnen även skrivit en sång om djuren, berättar Livija.

Samling på olika språk

Genom modersmålslärarna har barnen också haft samling på olika språk och likaså använt sig av arabiska appar. Det här avspeglar sig i den fria leken då barnen leker samling och håller samlingarna på olika språk.

Text och foto: Marina Walker

4 Kommentarer

    Fantastiskt! Det är ett perfekt exempel på hur man kan använda kompetensutveckling i det praktiska arbetet. Det har du lyckats med Livija!
    Tack för dina insatser i förskolans utvecklingsprocesser.
    Hälsningar
    Anna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.