Att leda när det värsta händer

– Jag blev oerhört berörd och ledsen men samtidigt har man någon sorts organisatorisk gen som drar igång och jag försökte förhålla mig professionell, säger Marie Forslin.
Informationen om att en elev hade blivit ihjälskjuten fortsatte sedan att strömma in från flera håll. Kunskapsgymnasiet är en fristående gymnasieskola med 253 elever. Då skolan är relativt liten kände många elever den mördade 16-åringen som gick första året på skolans naturvetenskapliga program.

Organiserade sig

Efter att Marie Forslin fått beskedet om dödskjutningen ringde hon till biträdande rektor och kurator.
– Vi bestämde oss för att vara på skolan tidigt nästa dag och samla eleverna klassvis, säger hon.
Ett grupp-sms om samlingarna skickades ut till eleverna. När Marie Forslin kom till skolan halv sju på morgonen stod det redan elever och väntade.
– Vi köpte rosor, tände ljus och la fram en kondoleansbok. Man vill att det ska kännas värdigt för eleverna att komma hit.
Det var stor förtvivlan på skolan dagen efter dödsskjutningen.
– En elev hade kommit till platsen precis efter att det hade hänt. Han var väldigt uppriven.

Kurator stort stöd

Skolan tog in en psykolog som eleverna kunde prata med och fick även stöd av ett kristeam från kommunen. Men enligt Marie Forslin är det skolans kurator, som är ett känt ansikte för eleverna, som de flesta har vänt sig till. Behovet av stöd har sett olika ut beroende på hur väl eleverna kände den mördade.
– För hans närmaste vänner blir livet aldrig detsamma. Många i hans klass har inte velat sitta på den plats som han satt på i klassrummet. För många andra är det en jättejobbig händelse men som ebbar ut.
Ett foto som ställdes upp i receptionen på 16-åringen fick efter en tid plockas ned igen.
– För en del blev det för jobbigt att se.

Viktigt med ritualer

Efter mordet arrangerades en tyst minut och minnesstund på skolan. Kunskapsgymnasiet har också deltagit i manifestationer mot våldet.
– Det är viktigt med ritualer. Vi var ganska många från skolan som var med på det sorgetåg som hölls i Malmö innan han begravdes i Irak.
Många elever har varit rädda för sin egen säkerhet efter mordet. Då 16-åringen inte själv tillhörde något kriminellt gäng har många elever fått känslan av att det lika gärna skulle kunna ha hänt dem själva, enligt Marie Forslin. På sociala medier lades det också ut bilder på den skjutne pojken kombinerade med allvarliga rasistiska hot. Det har också inträffat ytterligare dödsskjutningar i Malmö efter mordet på 16-åringen.

Spekulationer bland elever

Bland eleverna har det därför uppstått spekulationer om att det är en ny serieskytt som härjar i Malmö.
– Polisen säger att inget tyder på det. Men det lindrar oron väldigt lite. Många föräldrar har börjat skjutsa sina barn till skolan även om bussen stannar alldeles utanför.
Marie Forslin säger att elevernas förtroende för myndigheterna i allmänhet och polisen i synnerhet är lågt på grund av alla ouppklarade mord. För att stärka elevernas tro på samhället har skolan därför nu startat upp ett särskilt projekt för en grupp elever i årskurs 1 tillsammans med Demokrativerkstan. Om projektet blir lyckat kan det komma att utvidgas.
– Det ska handla om vad som behöver göras för att morden ska redas ut. Vad behöver politikerna göra och vad behöver man göra som enskild person? Vi hoppas kunna ge eleverna tillbaka tron på systemet och tron på sig själva. De ska känna att deras åsikter betyder något.

Text: Jonas Andersson, redaktör för Edico där artiklen först publicerades.
Foto: Camilo Pozo Jelves och Colourbox

FAKTA:
Den 16-årige pojken hittades skjuten vid en busshållplats i Rosengård vid 19-tiden den 12 januari. Pojken fördes till sjukhus men polisen meddelade senare att han hade avlidit. I skrivande stund har polisen ingen frihetsberövad för dödsskjutningen.