Publicerat:

Trygghet, svenska och kunskaper för nyanlända ungdomar på Mosaikskolan

Mosaikskolan tar emot nyanlända barn som ska gå i årskurs 7-9. Barn som nyligen har anlänt till Sverige från länder i krig och konflikt. Hur är det att arbeta som lärare på Mosaikskolan? Jenny och Melinda menar att bra egenskaper är tålamod, flexibilitet gånger hundra, samt uppfinningsrikedom. ”Det är en förmån att få möta så fantastiska elever som vill så mycket och som ger oss så mycket glädje!”

Det var möjligheten om att få vara med och starta upp en helt ny skola som lockade Jenny och Melinda till Mosaikskolan. Jenny Olsson är SO-lärare och Melinda Malmöström är lärare i Sv/SvA, engelska samt franska. Tillsammans har de en speciell elevgrupp; analfabetgruppen, ungdomar som tidigare inte har fått möjligheten att lära sig läsa och skriva på sitt modersmål.

Hur kommunicerar man med elever som har ett helt annat språk?

Jenny och Melinda förklarar att de kommunicerar med eleverna på svenska. Långsamt och t-y-d-l-i-g-t och med hela kroppen – lektionerna är som fysiska träningspass. De ritar och skriver mycket och använder sig av mycket bilder och filmer på internet. Eleverna hjälper också till att förklara för varandra, en elev kanske har kommit lite längre i sin förståelse av svenskan och kan förklara för en kamrat på deras gemensamma modersmål. Någon kan kanske kan lite arabiska utöver sitt modersmål och kan bidra med förklaringar.

Viktigt att lämna klassrummet

För att motivera och engagera eleverna är det av betydelse att sätta in det nya språket i ett sammanhang. Därför är det viktigt att lämna klassrummet så att de får se och uppleva saker.

Ett elevarbete

Det finns mycket i samhället som är konstigt och annorlunda för de nyanlända eleverna. Jenny och Melinda berättar att eleverna kan reagera starkt när de ser eller upplever något för första gången. Allt är en träningssak och kräver mycket tålamod och många förklaringar från lärarna. Just därför är det extra viktigt att gå utanför skolans område och försöka få eleverna att känna sig trygga i möten med sådant som är nytt för dem.

Tillsammans med Malmö Naturskola har Mosaikskolan flera gånger besökt Torup och Vombsjön. Jenny och Melinda berättar att det sällan går bra första gången. Majoriteten har kanske aldrig varit en en skog förut. Men efter några återkommande besök börjar eleverna känna sig trygga och lugnt lulla runt i skogen. Vid sådana utflykter kan lärarna upptäcka kunskaper och höra om erfarenheter som inte alltid kommer fram i klassrummet. Som förmågan att göra upp eld, att de har haft höns och getter eller om farfars persikoodling.

Elever med arbetslivserfarenhet

Faktum är att många av eleverna har massor av erfarenheter, t.o.m. yrkeserfarenhet såsom djurhållning, små lantbruk, marknadsförsäljning och sömnad. Det finns pojkar som har arbetat som skräddare och det ligger en stolthet i det eftersom det anses som ett mycket fint yrke. Dessa pojkar är fantastiska i skolans textilslöjd.

Kartläggning av elevernas kunskaper och studieerfarenheter

När eleverna kommer till Mosaikskolan kan de ha varit i Sverige i 2-4 veckor. Först går eleven i en introduktionsgrupp under sex veckor. Där är det fokus på det svenska språket. En personalgrupp kartlägger under denna period vad eleven har för skolbakgrund, kunskaper och annat som varje elev kan ha med sig i bagaget. Utifrån kartläggningen flyttas därefter eleven till den undervisningsgrupp som bäst kan möta elevens behov.

På skolan finns en mosaik av ungdomar från 30 olika länder.

Studieerfarenheter utan att ha gått i skolan

Jenny och Melinda berättar att många av deras elever har väldigt djupa och goda ämneskunskaper där bara svenska språket fattas. De har kanske inte kunskap om Sveriges historia eller natur. Men de kan ha otroliga kunskaper om vad som händer i världen och om världsnaturen. Istället för att ha åldershomogena grupper så är klasserna åldersblandade och eleverna är uppdelade efter vilka kunskaper och skolerfarenheter.

På Mosaikskolan finns dels elever som inte har någon skolbakgrund alls. För dem kan det vara tufft att börja läsa och studera. Sedan kan det finnas elever som på grund av fattigdom eller krig endast har fått hemundervisning av föräldrar och släktingar. De kan trots detta vara otroligt kunniga. Barnen som har skolbakgrund från sina hemländer backar inte för något. De pluggar under loven och vill ha mer studiematerial när det är lov och helger berättar Jenny och Melinda.

Traumatiserade barn

Lärarna på Mosaikskolan utgår från att varje elev i huset är traumatiserat. Personalen kan känna till en del utifrån uppgifter från inskrivningen. Men efter några månader på skolan, när barnen börjar känna sig trygga börjar det sippra ut fler saker.

– Eftersom vi träffar dem varje dag får vi ta rätt mycket och det är helt otroliga saker som vi kan få ta del av. Vi har olika kunskaper och utbildning, men det vi kan göra är att lyssna och med elevens tillåtelse berätta vidare till elevvårdsteamet som består av med skolläkare, skolsköterska, kuratorer, psykolog och specialpedagog, berättar Jenny och Melinda.

Eleverna ska inte stanna för länge på Mosaikskolan

– Vi undervisar näst intill samma saker som på en vanlig högstadieskola. Målsättningen är att våra elever ska vara förberedda när de kommer ut på den högstadieskola där de sedan ska gå. Det brukar vara hos oss ungefär ett år, säger Melinda

– Elevernas kunskaper och färdigheter utvärderas varje månad. Har du en vana vid att studera, från skola eller hemundervisning, går det även snabbare att lära sig saker i Sverige fast det är ett annat språk. De är ju inte fulländade när de kommer ut på skolorna och de behöver fortsatt stöd. Men vi tycker ändå att de har kommit upp till en viss nivå så att de med hjälp av modersmålslärarna ska klara av att gå på en vanlig skola, menar Jenny.

Trivsel och trygghet är A och O på Mosaikskolan

Jenny och Melinda upplever att eleverna trivs på skolan. Att de känner sig sedda. Det är inte alltid de vill gå hem. Jenny och Melinda tror att de här på skolan får vara bekymmersfria ungdomar, att de får vara sig själva, som de barn och unga de är. För många är det också nytt och spännande att pojkar och flickor går i skola tillsammans.

– Alla våra tidigare elever kommer hit och hälsar på. Då fullkomligt bubblar de på svenska, just för att de har hamnat i en annan miljö där de möter det svenska språket mer. De vill få berätta hur det går, att det fungerar bra för dem, att de nu får betyg. De vill också uttrycka hur glada och tacksamma de är att de har fått en trygg start hos oss, säger Melinda.

 

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
redaktör Pedagog Malmö

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.