Nytt stödmaterial till lärare
om Israel och Palestina-frågan 

Pedagogisk inspiration har tagit fram ett omfattande stödmaterial för hur lärare kan lyfta Israel–Palestina-frågan i klassrummet. Genom att använda bland annat relationell pedagogik och så kallat multiperspektiv får professionen verktyg att hantera svåra frågor tillsammans med eleverna.

– Målsättningen är att ge lärarna både verktyg och kunskap om hur man kan arbeta med frågan i klassrummet. Det i sin tur kan minska fallen av antisemitism och få konfliktnivån att sänkas. Att det blir ett mer konstruktivt möte med Israel–Palestina-frågan än vad det har varit tidigare, säger Björn Westerström som varit med och tagit fram materialet.

Bakgrunden till att stödmaterialet nu tagits fram är den rapport som Mirjam Katzin skrev om antisemitism i Malmös skolor och som publicerades under fjolåret. Där visade det sig att lärare och skolpersonal generellt upplever en oro att undervisa kring Israel och Palestina.
– Och när man tar upp det upplevs som att det kommer antisemitiska uttryck från elever och att lärarna då inte vet riktigt hur de ska hantera det. Det har också framgått att man undviker att undervisa om det, säger Björn Westerström.

Sedan i julas har gruppen på Pedagogisk inspiration, som jobbar för att motverka antisemitism och synliggöra den judiska minoriteten i Malmös skolor, noggrant tagit fram materialet.
– Vi har gått väldigt grundligt till väga. Vi har gjort research kring pedagogik och hur man pedagogiskt och didaktiskt kan jobba med den här typen av frågor, säger Björn Westerström.

LÄS MER: Resursmaterial om Israel och Palestina på Malmö delar

Studiebesök i Berlin

Gruppen har bland annat gjort studiebesök hos Kreutzberg Initiative gegen Antisemitismus, Kiga, i Berlin som arbetat framgångsrikt med den här typen av didaktik kring frågan. Man tog även kontakt och inledde ett samarbete med forskaren Anders Persson som är statsvetare och expert i Israel–Palestina-frågan. Materialet har också pedagogiskt granskats av Forum för levande historia.
– Vi har skapat ett pedagogiskt ramverk som lyfter relationell pedagogik, interkulturell pedagogik och det här med multiperspektivet. Så att lärare som går igenom det här blir trygga i hur de kan agera i klassrummet.

Det handlar inte om att lärarna ska förflytta elevernas åsikter eller hållningar till själva konflikten, utan om att de ska få verktyg att skilja mellan fakta, känslor och fördomar, hos sig själva och andra. Björn Westerström förklarar att multiperspektivet utgår från att det existerar flera olika berättelser. De kan ibland vara motstridiga, men bygger på fakta och upplevelser samt erfarenheter från verkligheten.
– Multiperspektivet innebär att man försöker se så många berättelser man kan tillsammans utan att försöka sy ihop dem. Det man annars ofta gör är att man försöker skapa en neutral berättelse som alla kan skriva under på. Men när man gör det här så är det i stort sett omöjligt och då kommer man ingenstans.

LYSSNA: Björn Westerström gästar Pedagog Malmös podd

Relationell pedagogik

Relationell pedagogik utgår från att det inte går att veta vad den andre tänker. Det gäller att ha ett nyfiket synsätt med en målsättning att ta reda på hur andra människor upplever verkligheten. Interkulturell pedagogik är att pedagogen har ett öppet synsätt och förståelse för de sammanhang som en elev kommer ifrån.

Upplägget på stödmaterialet, som är unikt i sitt slag, är att det pedagogiska ramverket används tillsammans med tre olika texter om Israel–Palestina-frågan sett ur olika synvinklar. Den första texten är skriven av forskaren Anders Persson. Därefter har man låtit en proisraelisk person och en propalestinsk person läsa den vetenskapliga texten och utifrån sina perspektiv kritisera texten.
– Och den kritik som de framfört har vi då formulerat till två kritikertexter som visar på att den text som Anders Persson formulerat inte fångar hela bilden av konflikten. Det blir väldigt tydligt och det är inte så konstigt eftersom det är kopplat till identitet vilket vi har försökt få fram på detta sätt, säger Björn Westerström.

Filmer som stödmaterial

I stödmaterialet finns även en fördjupande text omantisemitism och islamofobi. Därtill har även sex filmer gjorts som kan ses som ett fördjupningsmaterial. Björn Westerström betonar att materialet riktar sig till lärare och skolpersonal – inte elever. Tanken är materialet ska höja kunskapsnivån och få lärarkåren att få koll på begreppen och hur personer med olika synsätt på frågan använder begreppen. Det i sin tur kan leda till att lärarna känner sig mer säkra att undervisa i ämnet.
– Förhoppningen är att detta material kan utgöra en bas kanske även för hur man ska behandla andra svåra frågor i klassrummet.

Text: Pär Trulsson, redaktör, personaltidningen Edico