Pedagogiska planeringar på fritidshem synliggör den fria tidens lärande

– Pedagogiska planeringar har underlättat för oss att få med eleverna i arbetet med verksamhetsmålen. Planeringarna förtydligar för dem att det är deras verksamhet det handlar om, säger Camilla Fridh, Malin Reuterhäll och Monika Holmqvist, fritidspedagoger på Skolan på Öns fritidshem.

Camilla, Malin och Monika ingår i en personalstyrka på åtta personer som arbetar med fritidshemmets 140 elever. Malin arbetar i första hand med eleverna i årskurs 1-2 medan Monika och Camilla ansvar för eleverna i årskurs 3-5. Enligt pedagogerna har eleverna fått större respekt för sin verksamhet genom att ta del av pedagogiska planeringar. En annan effekt är att fler elever stannar kvar på fritids upp i högre ålder.

– Första gången vi visade eleverna en pedagogisk planering blev reaktionen; ”Va, finns det mål för fritidshem?”, berättar de.

Vikten av pedagogiska planeringar

Arbetet med pedagogiska planeringar tog fart för ett och ett halvt år sedan i och med att all personal på fritidshemmet deltog i en skolsatsning avsatt för fritidshem.

– Det var en klok idé att låta alla delta. Oavsett vilken yrkesroll vi har så är vi alla lika viktiga i arbetet för eleverna, säger Camilla.

– Det var dock trögt i början. Vi har testat och strukit, lagt till och processat men vi har verkligen tagit vara på varandras kompetenser, säger Malin.

– Och många gånger har vi ställt och ställer oss frågan varför vi gör vissa saker, fortsätter Camilla.

Pedagogerna menar att pedagogiska planeringar förtydligar vikten av kontinuerligt utvärdera och dokumentera verksamheten, samt fysiskt synliggöra den för elever och föräldrar genom anslagstavlor och blogg. Samtidigt lyfter de betydelsen av en engagerad ledning på skolan som medvetet satsar på fritidshemsverksamheten.

– Planeringar är dessutom till hjälp i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi har något att gå tillbaka till, säger de.

Tema utifrån önskemål och behov

Hela fritidshemmet arbetar utifrån övergripande teman som ska passa elevers olika behov och önskemål. Utifrån tema och en gemensam mall skriver varje avdelning en planering. I varje planering finns mål för verksamheten kopplat till styrdokument som Malmö stads prioriterade mål och Lgr 11, arbetsmetod, utvärdering och resultat.

– Teman som samarbete och gemenskap, språkutveckling och motorik kan ta sig olika uttryck beroende på elevgrupp och deras feedback, och utgår ifrån att det är ett lärande på fritids som sker, berättar Monika.

– För eleverna i årskurs 1-2 blev senaste temat samarbete och gemenskap t ex ”skapa vi-känsla”, fyller Malin i.

– I årskurs 3-5 skedde uppstarten av samma tema i en form av ”Fångarna på fortet”. Genom lagtävling som gick ut på att leta efter bokstäver, visade eleverna på förmågan att samarbeta och samtala, fortsätter Camilla.

Tid för samtal och genomgång

Effektiv tid är ofta en bristvara på fritidshem. Pedagogerna är väl medvetna om det och för att skapa tid, kombinerar de mellanmål i klassrummet med genomgång av och samtal om eftermiddagens lärande.

– Vi erbjuder alltid en styrd aktivitet att välja utifrån vårt tema. Samtidigt värnar vi om den fria leken och uppmuntrar spontana aktiviteter som att spela spel där elever tränar samarbete och turtagning. Den fria leken är också en aktivitet som det sker ett lärande i, säger Monika.

– Vi tvingar ingen, men motiverar eleverna till att delta i olika aktiviteter eller samarbeta med någon som de inte brukar, fortsätter Camilla.

Synliggöra lärandet

Pedagogerna belyser dock att det är viktigt att de som pedagoger är närvarande i den fria leken. Det innebär inte att de måste vara med och leka men att de ska vara tillgängliga. För att ytterligare lyfta fram elevers mål och delaktighet, dokumenterar varje elev sin fritidshemstid i en fritidsbok. I fritidsboken skriver elever ner och tolkar mål, teman och aktiviteter i syfte att synliggöra lärandet och få en bild av vad de gör på fritids.

– Det är viktigt att eleverna får prata om olika begrepp som har med den fria tidens lärande att göra. Vad innebär t ex en fri aktivitet kontra en styrd?

Följa upp mål och trivsel

För att pedagogerna ska kunna följa upp måluppfyllelse, trivsel och skatta resultat får eleverna utvärdera varje avslutat tema. Likaså får föräldrar med jämna mellanrum svara på en enkät som rör deras barns vistelese på Ön.

– Än så länge sker det här i pappersform men tanken är att det så småningom ska ske digitalt, berättar Camilla.

Pedagogerna är rörande överrens om att arbetet med pedagogiska planeringar har bidragit till ett tätare samarbete pedagogerna emellan och en förstärkt yrkesroll.

– Vi är trygga i vår yrkesroll och vi är alla med på resan mot samma mål, säger de.

Text och foto: Marina Walker
Foto från verksamheten: Ann Malmström