Pedagogiska raster som inkluderar

De understryker båda att de sysslar med pedagogik.
– Vi är inte rastvakter.

Allt började för snart tio år sedan. Då var det oroligheter bland skolans dåvarande femteklassare. Det blev konflikter och de korta rasterna – tio minuter – gjorde att konflikten kom med från skolgården in i klassrummet. Då föddes det som skulle bli ROA. Längre raster med aktiviteter planerade av pedagoger.
– Vi fritidspedagoger fick reda ut det hela från en termin till nästa och sedan har vi utvecklat rasterna till vad det är idag, minns Johan Ågren.

Rasten är i full gång. Ann Ardemark har en högtalare på hjul och spelar musik från sin mobil för ett gäng tjejer som testar och visar varandra olika danssteg. Bredvid dem håller tre tjejer på och trixar med en fotboll. Olika grupper med barn bildas och löses ständigt upp. Det myllrar av aktiviteter på skolgården.
– Det viktigaste vi kan göra är att arbeta med relationer, säger Ann Ardemark.

När 500 barn rusar ut på skolgården samtidigt och två vuxna ska ta hand om dem, ställs stora krav på ordentlig planering:
– Vi måste ha flow som räcker över hela dagen. Det går inte att ha en typ av rastaktivitet som avbryts och ersätts av en helt annan aktivitet, säger Johan Ågren och förklarar att eleverna på Djupadalsskolan vet vad som förväntas av dem när det är rast.
– Det är inte vi som ska aktivera barnen, de ska aktivera sig själva med hjälp av de förutsättningar Ann och jag skapar.

Mobilförbudet funkar

Skolan har mobilförbud, även på rasterna. Både Johan Ågren och Ann Ardemark säger att förbudet fungerar och är positivt. Det gäller att ha många och roliga aktiviteter som fyller tiden på skolgården istället.
– Så är det ju. Om man inför ett förbud måste det följas upp av en, allra helst två nya aktiviteter, säger Johan Ågren.

Vuxen närvaro

ROA är Djupadalsskolans eget koncept, även om pedagogerna har hämtat inspiration och idéer från andra fritidshem.
– Jag läste en undersökning för kanske tio eller femton år sedan att barn på mellanstadiet vill ha en vuxen närvarande, helst en förälder. Det är ett skäl till att jag skulle vilja se mer personal på fritidshemmet. Det skulle lösa många sociala problem, säger Johan Ågren. Ann Ardemark tillägger att de hela tiden rör sig mellan de olika aktiviteterna:
– Barnen kommer ofta och frågar saker. De är kanske oroliga inför ett tandläkarbesök eller så är de bara nyfikna på något.

Elever lär elever

Att skolans elever har rast samtidigt gör att de större barnen lär de små.
– Vi har ett mentorssystem där elever i femman håller i aktiviteterna för våra ettor. På så sätt stärks den sociala kompetensen, säger Ann Ardemark.
Värdegrund och likabehandling ska leva på rasterna.
– Det är klart att det blir konflikter ibland, men vi kan snabbt fånga upp det och ställa allt tillrätta, förklara Johan Ågren.

Under kommande läsår ska Djupadalsskolan evakueras. Barnen ska flyttas till den nybyggda Limhamnsskolan. Flytten kommer att bli en utmaning för ROA-personalen.
– Utomstående tror att konflikter handlar om grejer och prylar. Så är det inte. Ytor ligger bakom 90 procent av alla konflikter och nu får vi nya ytor som vi ska förhålla oss till, säger Johan Ågren.
– Men det reder sig. Det brukar det göra.

Text och bild: Per Armbäck