Elever på Pilbäckskolan och Tygelsjöskolan väljer Alice i underlandet

– Vi är fyra grupper. Förutom en teatergrupp är eleverna engagerade i bild, träslöjd och musik, berättar Susanna Sjöstrand, dramapedagog och Svenska/SO-lärare i årskurs 3-4.

Tillsammans med kollegorna Marina Meckenheim, Eva Ekman, Cecilia Olsson, Björn Ågren, Yvonne Olsson och Sandra Lundgren sätter Susanna upp ”Alice i underlandet” som teaterföreställning. Eleverna i årskurs 3-6 är aktörer, scenografer, kostymörer, stylister, musiker och dansare. Susanna leder teatergruppen tillsammans med Sandra Lundgren.

Manus från filmen

Susanna har skrivit det manus som ligger till grund för pjäsen. Hon har inte utgått från den klassiska sagan utan ifrån filmen. Därefter har hon lagt till och dragit ifrån historien utifrån vad som har passat elevgrupperna.

-”Alice i underlandet” handlar om att vara annorlunda. Alice är en stark tjej som tycker och tänker och hon sticker ut, säger Susanna. Det här är igenkänningsfaktor för några och en utmaning för andra.

Eleverna har fått välja gruppaktivitet efter intresse för sex veckor i taget förutom teatergruppen som har valt för hela terminen. Fyra grupper som alla samarbetar för att nå ett gemensamt mål.

– Det personliga intresset har styrt vilken grupp som vi pedagoger är ansvariga för, berättar Marina, klasslärare för en årskurs 5 och ansvarig för bildgruppen i Elevens val.

Struktur och planering

Sammanlagt är det 10 klasser som arbetar för fullt med att agera och producera vad som krävs för en färdig teaterföreställning. Ett stort maskineri som kräver struktur och planering och ett stort engagemang från både elever och pedagoger.

– Som manustänk är ”Alice” tacksam att göra. Det finns många roller som gör att det finns något för alla, berättar Susanna. Har man fått en liten roll har man dessutom fått flera roller, fortsätter hon.

Audition

För att få en roll i pjäsen fick eleverna gå på audition med Susanna och Sandra.

– Alla elever har fått ett manus som uppgift att läsa. Ska man arbeta med scenografi eller rekvisita måste man precis som skådespelarna veta vad som händer, säger Sandra.

Huvudrollen som Alice fick en tjej i årskurs tre medan drottningen spelas av en årskurs fyra. Andra stora roller som hattmakaren, kaninen och drottningens närmaste soldat är fördelade mellan elever i årskurs fem och sex. Både Susanna och Sandra är imponerade över elevernas engagemang.

– Eleverna presterar fantastiskt. Hattmakaren t. ex. fortsätter spela även när jag säger stopp, berättar Susanna.

– Det är så roligt att se hur de växer på scenen, fyller Sandra i.

Rekvisita och scenografi

– I bildgruppen har vi fokuserat på rekvisita medan slöjdgruppen i första hand har haft scenografi på schemat, berättar Marina som tillsammans med Eva och Cecilia har ansvarat för bildgruppen. Eleverna har varit så produktiva och kreativa i sitt skapande av rekvisita.

Allt är överdimensionerat och lite absurt så som det ska vara i ”Alice i underlandet”.

– Det är så kul och härligt att se dem arbeta, menar Eva, bildlärare. Det är problemlösning på hög nivå när de provar på olika material och tekniker.

– Det är roligt att vara med när de löser sina egna tolkningar, fortsätter Cecilia, klasslärare i årskurs 3. Vill man inte stå på scen så får man ändå känna sig delaktig i processen. Många elever ser lika mycket fram emot att få se sina alster på scen som att stå på scen.

Musik och slöjd

I musikgruppen har man spelat in musik och tränat på dans som ingår i föreställningen. För Yvonne som är musiklärare är musiken en självklarhet i det ämnesövergripande arbetet.

– Musiken är ett språk som alla förstår, det är ämnesöverskridande, precis som livet. Det är inte något som ska ske separat, poängterar hon.

Träslöjdsgruppen som Björn Ågren, träslöjdslärare, ansvarar för har skapat scenografi. Bland annat har de fixat till en gammal trästol för drottningen att sitta på. Den ska i sin tur dekoreras av bildgruppen.

Helhetsperspektiv

Helhetsperspektivet är viktigt för pedagogerna. Det ämnesövergripande arbetssättet blir tydligt genom att lyssna till dem prata om sitt arbete och de är rörande överrens om att de olika grupperna är fullständigt beroende av varandra för att det ska fungera. Språket i ”Alice i underlandet” är inte det lättaste men det är inget som Susanna har gjort avkall på i sitt manus. Hon har medvetet behållit både ord och formuleringar som för eleverna kan tes svåra, just i syfte att arbeta med språket.

– När vi gick igenom manuset talade vi om för dem att de fick lov att byta ord och improvisera med egna. Det här är något som har skett flera gånger och det känns helt fantastiskt att de gör det för det innebär att de förstår innebörden av ordet, säger Susanna.

Ett växande ansvar och vi-känsla

Pedagogerna kan se att elevernas ansvar har vuxit. Eleverna är engagerade, lyhörda, intresserade och känner att de får vara med och påverka.

– De har verkligen anammat ett scenspråk. De har blivit duktiga på att artikulera och de vågar prata högre, säger Susanna.

– Hela det här projektet har dessutom skapat en vi-känsla vilket är en jättestor vinst. Årskurs 3-6 jobbar tillsammans för att nå samma mål, avslutar Marina.

Text och foto: Marina Walker