Genus, intersektionalitet och platsens betydelse för lärandet

Det är en studiecirkel om genus, *intersektionalitet och platsens betydelse för lärandet. Här berättar Josefine Gustafsson från Malmö Naturskola mer om studiecirkeln.

– En process har startat hos oss, menade en av studiecirkeldeltagarna.

Tre eftermiddagar i oktober samlades vi i Käglinge naturområde för att fördjupa oss i begreppen genus, genuspedagogik, intersektionalitet, utomhuspedagogik och platsens betydelse för lärandet.

Vi var lärare från Malmös skolor och förskolor, jag från Malmö Naturskola (CPI), Karin Bengtsson från projektet Gröna skolgårdar (Seviceförvaltningen) och Elizabeth Florez genuspedagog från FoU/CPI.

Inför varje träff läste vi vetenskapliga artiklar (bland annat av Klara Dolk och Eva Änggård) med ett visst tema. På träffarna gjorde vi sedan övningar och samtalade kring varje tema.

Teman

1. Genuspedagogik, hur ”blir vi till” i olika situationer och intersektionalitet

2. Utomhuspedagogik, platsens betydelse för lärandet och närvaro

3. Gemensamma nämnare för genuspedagogik och utomhuspedagogik, lärande för hållbar utveckling

Teori och praktik kopplas ihop

Upplägget där övningar och teori kopplades ihop, var väldigt uppskattat. Var och en delade frikostigt med sig av sina erfarenheter och reflektioner på ett sätt som blev lärorikt för oss alla.

Första träffen introducerades med en spännande övning kring ordet hen. Vi förde diskussioner om vad olika material gör med oss. Vad är ett naturmaterial egentligen? På vilket sätt påverkar det undervisningen att ta in naturen eller att gå ut ur klassrummet?

Jämförelserna mellan situationer i förskola och skolan blev också intressanta. Övningarna kring närvaro gav oss viktiga insikter i att det som ibland kan verka självklart ändå kräver övning och tid.

– Uppfattningen att utomhuspedagogik tillsammans med ett aktivt genustänk skapar förutsättningar för betydligt mindre stereotypa och könsbundna situationer, lekar, övningar och läroprocesser har stärkts. Men också övertygelsen och insikten om att det behövs diskuteras och tänkas på genusaspekten för att utomhusdelen i pedagogiken ska få den positiva och frigörande effekten, menade en av de deltagande pedagogerna efter att ha deltagit i studiecirkeln.

Bakgrund

Bakgrunden var att Karin och jag för några år sedan fick förmånen att vara med i en forskningscirkel på dåvarande Resurscentrum för Mångfaldens Skola (numera kallat FoU). Forskningscirkeln hette Genus och utomhuspedagogik.

Efter att vi själva gjort en liten studie om Platsens betydelse för lärandet med fokus på kommunikation och genus, fick vi blodad tand och ville veta ännu mer. Samtidigt sökte Stefan Skoog, genuspedagog på FoU, upp oss för att prata om samarbetsmöjligheter. Resultatet av våra möten blev idén om en gemensam studiecirkel. Elizabeth Florez var den som sedan hade möjlighet att dela sin kompetens med oss alla.

Under hösten 2013 kommer vi ha en ny liknande studiecirkel. Håll utkik efter den i kursutbudet från Centrum för Pedagogisk Inspiration

*Intersektionalitet är en sociologisk teori och analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle.

Lästips

Dolk, Klara. “Genuspedagogiskt trubbel. Från en kompensatorisk till en komplicerande och normkritisk pedagogik.” En rosa pedagogik: 48-58

Änggård, Eva (2011). ”Children´s Gendered and Non-Gendered Play in Natural Spaces.” Children, Youth and Environments 21(2): 5-33

Text:
Josefine Gustafsson, Malmö Naturskola, CPI
Karin Bengtsson, projektet Gröna skolgårdar
Elizabeth Florez, genuspedagog, FoU/CPI

Foto:
Josefine Gustafsson