Får mycket tillbaka tack vare PLC

Genom att arbeta med professional learning communities i ämnesteam har elevernas inlärning blivit djupare. Det kollegiala lärandet bland pedagogerna på Stenkulaskolan har ökat.
– Man öppnar upp sig och blir sårbar, men man får så mycket tillbaka om man vågar ändra sitt ”mindset” och börjar med PLC-kulturen, säger Filipe Nilsson, lärare på skolan.

Hela Stenkulaskolan arbetar i PLC-team, som även kan kallas ämnesteam. PLC står för professional learning communities och Stenkulaskolan har haft besök av Peter Hayes som har föreläst kring modellen. På Stenkulaskolan innebär det att lärare planerar undervisningen tillsammans.

Till exempel har SO, NO och teknik varit ett ämnesteam som kallas tema. Svenska och svenska som andraspråk (sva) har varit ett annat team.
– Men vi märkte att vi behövde slå ihop oss för att maximera. Svenskan hamnade vid sidan av och vi saknade innehåll. Vi gjorde ju så mycket svenska i tema och vi ville bygga det större i planeringen, så då väcktes tanken om att slå ihop grupperna, säger Filipe Nilsson.
Då skedde den riktiga magin, berättar han:
– Vi får ihop det i två cirkelmodeller som knyter an i varandra. Till exempel blir ämnet i temaundervisningen en textgenre i svenskan.
Han ger ett konkret exempel när de i tema har arbetat med hållfasta konstruktioner. I svenskan har de samtidigt arbetat med instruktioner och instruerande texter.

Läs mer om Peter Hayes och hög måluppfyllelse tack vare PLC här.

Cirkelmodellens fyra faser

Utifrån cirkelmodellens fyra faser arbetar klasserna med ämnen två veckor per fas. Först bekantar sig lärare och elever med ämnet och i den andra fasen fördjupar man kunskapen. Fas tre handlar om att arbeta mot tydliga mål tillsammans.
– I fas fyra ska eleven kunna arbeta självständigt eller skriva en egen text. Utifrån verktyget som kallas “trädet” är det tydligt beskrivit hur det ser ut när en elev har nått målen, säger Filipe Nilsson.

Innan ämnesområdet startar gör man ett förtest med klassen för att se vad eleverna kan. Då finns ett arbetsmaterial som kallas tummen upp som kartlägger eleverna, till exempel genom att man får titta på en bild och peka ut vilka föremål som är teknik.
– Det är till för oss lärare att veta vad eleverna kan och det handlar inte om att bedöma dem utan veta var ska vi knyta an och var lägger vi in nästa nivå, säger Filipe Nilsson.

Re-teach viktigast

Efter alla faser i cirkelmodellen sker ett eftertest. Men det som är viktigast enligt Filipe är det som kallas re-teach.
– Det är återkoppling för de elever som inte nått lärandemålen. De får nu en ny chans att nå dem, men då ser vi väldigt specifikt vad det är eleven inte når. De elever som redan är godkända funderar vi på hur vi kan stärka dem ännu mer. Uppgiften ska vara formativ där syftet är att se vilka vi missat och vilka vi kan nå ännu längre fram.
Fördelarna med att arbeta i PLC-grupper är att man som lärare kan gå tillbaka och göra analyser och få stöd av sina kollegor.
– Du är aldrig ensam i bedömningarna, det är klart att du är ytterst ansvarig för din elevgrupp, men tillsammans är vi många som gör analyserna och tänker kring det.

Först skeptisk inställd

Filipe Nilsson blev introducerad för PLC-arbetet för två år sedan men var först ganska skeptiskt inställd. Han såg inga vinster med det och var traditionell i sitt synsätt på lärande.
– Men sedan när man har börjat med det så är det svårt att gå tillbaka till ett annat sätt. Vinsterna blir många, man är inte ensam. Vi är så välplanerade och ligger fyra till sex veckor fram och det är detaljplanerat vad som ska hända på varje lektion. Jag får tid över och jag kan bli vassare som pedagog och mina elever får högre måluppfyllelse.

Hur ser du på elevers lärande jämför med din tidigare pedagogik?
– Det jag ser som det stora är att de har fått ett mer djuplärande nu. Det känns inte bara som ett lärande för stunden och de kan knyta an på ett annat sätt. Vi kan komma tillbaka till tidigare ämnen och de återkopplar. Tidigare upplevde jag att vi gjorde saker för stunden, jag försökte lära dem, det blev det bedömning och så den stressen man kan ha som lärare; “Lärde de sig verkligen?”

Vad tror du det är som gör att det blir djupare?
– Det är att jag som lärare gör mer analys av deras resultat men också att vi är fler som planerar som har fler kloka idéer hur vi kan nå elever och förmedla kunskap och undervisning. Det blir vassare nu när vi är fler med olika erfarenheter och bakgrunder. Vi äger det och kan utvecklas tillsammans.

Text och foto: Camilla Landin