Gå direkt till innehållet
Malin Pantzar framför grafittivägg. Ordet ”taggad” är Sofielundsskolans ledord.

Publicerat:

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre.
– Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll, säger Malin Pantzar, rektor.

Skolan är just nu en del av ett projekt som har fått medel från SPSM (specialpedagogiska myndigheten) som möjliggör den tredje tjänsten. Det möjliggör att en av dem är avsatt till att enbart arbeta i årskurs fyra för att hitta metoder och modeller tillsammans med lärarna för att utveckla de språkliga miljöerna och underlätta övergången mellan årskurs tre och fyra.
Men även utan extra medel från SPSM så är Sofielundsskolan en skola som skiljer sig från mängden. Här finns två heltidsanställda logopeder som jobbar i ett nära samarbete med lärarna för att hitta vägar framåt.

LÄS MER: Hur ser logopedernas och lärarnas samarbete ut? Det får du svar på här. 

Det vanliga brukar vara att det finns en logoped men som kanske är anställd som specialpedagog på skolan – ett yrke där det råder stor brist på utbildad personal – eller att det finns en centralt placerad logoped i kommunen.
– Men det arbete som du kan göra som centralt placerad är något helt annat än det du kan göra om du är ute på en skola. På central nivå så hamnar du hela tiden i en handledande roll, du kan aldrig bygga samarbete på samma sätt som du kan göra på en skola, säger Malin Pantzar.

Tredelat uppdrag för skollogopeder

På Sofielundsskolan är logopedernas uppdrag tredelat. Dels är det mycket fokus på förebyggande och främjande i form av utbildningsinsatser för personalen, dels direkt behandling av elever och samarbete med läraren i klassen för anpassning av material och språkstödjande arbete. De jobbar också i projekt för att hitta samarbeten med lärare.
– Hela läroplanen är ju språkligt uppbyggd och samarbetena blir ett stöd för lärarna som kanske inte har tid eller kunskap att möta alla elever. Det kan till exempel handla om att samarbeta kring en lärares planering och bryta ner den till ett material för elever med språkliga svårigheter eller som har en så kallad språklig sårbarhet, säger Malin Pantzar.

LÄS MER: Skollogopeden Jenny Hilborns inlägg om sitt arbete.

Att vara rektor på en skola som har flera logopeder upplever hon som lättare än att inte ha. Hon menar att den kunskap som yrkeskategorin besitter gör att elever som annars riskerar att falla mellan stolarna kan fångas upp och få rätt typ av stöttning.
– De, liksom hela EHT (elevhälsoteam, reds anm), är också ett stort stöd för mig i mitt ledarskap. Jag är själv lärare och jag kan uppleva det som en utmaning att se ett uppdrag ur alla synvinklar. Genom att lyssna, lära och diskutera med logopederna så kan jag ta rätt beslut för att leda skolan och välja rätt väg och vilka områden och åtaganden vi behöver prioritera. Men det kräver ju att man är prestigelös och kan erkänna för sig själv att man inte har just den kompetensen. I slutändan är besluten mina – men att analysera tillsammans underlättar mitt jobb oerhört, säger Malin Pantzar.

Malin Pantzar står utanför Sofielundsskolan.
Malin Pantzar.

Ett av sina viktigaste uppdrag som rektor gentemot logopederna är att stötta och möjliggöra deras uppdrag. En framgångsfaktor har varit samarbetet som finns inom EHT och speciellt tillsammans med specialpedagogerna.
– De har olika fokus men påminner mycket om varandra. Här har det varit viktigt att ha tydliga avgränsningar mellan professionerna, säger Malin Pantzar.

Att få mandat

Sofielundsskolans personal har jobbat mycket med skolans kvalitetsbild. Där har lärarna själva definierat vilka områden man behöver jobba med och ha stöttning i av bland annat EHT och logopederna.
– Att kunna ge dem mandat att få utföra sitt uppdrag är oerhört viktigt för mig som ledare. Och genom att lärarna själva har varit med och hittat vilka områden som de behöver stöttning i så kommer också mandatet i och med det, säger hon.

Projektet som genomförs tillsammans med SPSM är slut om ett år, men Malin Pantzar hoppas att hon kommer kunna behålla den tredje tjänsten.
– Det är ju som alltid en fråga om resurser. Att behålla den blir ju på bekostnad av något annat. Men nu när vi har haft tre logopeder anställda så ser man alla möjligheter som finns. Det går liksom inte att förlora om man anställer en logoped. Deras profession är så synkningsbar med så många funktioner och behov som finns på en skola. Jag tycker absolut man som rektor bör våga prova, säger hon.

Text och foto: Johanna Ravhed