Uppdrag: skapa en gemensam skolkultur

Lägg då till strulande digitala system, krångel med låsen i de nya lokalerna och flera anlagda bränder på kort tid.
– Nu när jag tittar tillbaka på det så är jag stolt över hur vi klarade av allt, säger Jenny Strand, rektor på Rönnenskolan.

I februari 2018 kom beskedet. Rönnenskolan och Kirsebergsskolan skulle flytta ihop i Rönnens lokaler på grund av nedläggning av Segevångsskolan och upprustningar av andra skolor i Malmö. Det blev starten på ett massivt arbete. Jenny Strands första steg som rektor för de båda skolorna var att lyssna in, både elever och personal. Hon beskriver det som en balansgång.

– På Rönnen visste personalen att vi skulle utöka verksamheten så de flesta var positiva till beslutet. Men på Kirseberg var det betydligt mer oro. Man kände med sin skola som man hade jobbat så hårt för att lyfta sedan Skolinspektionen några år tidigare hade gjort nedslag där.

Viktigt att skapa samhörighet

Flera kommunikationsplaner togs fram riktade mot olika målgrupper. En till lärarna, en till eleverna och en till vårdnadshavarna. Totalt anordnades fem träffar för lärarna.

– Första gången var det bara en fika och kort presentation för att kunna träffas under avslappnade former. På de andra träffarna arbetade vi med förväntningar och farhågor samt att skapa gemensamma målbilder. Träffarna gick från att vara trevande till att bli mer och mer positiva. Vi gick från att vara olika skolor till att bli ett team, säger Jenny Strand.

På skolan hade en handfull nya förstelärare rekryterats, skolutvecklingsgruppen hade gått från att vara åtta personer till 15 personer. Jenny Strand beskriver vikten av att skapa en gemensam riktning och arbeta med skolans fulla ledarskap. Därför startades en läsecirkel  utifrån Michael Fullans ramverk Coherence. Syftet var att skapa en samsyn kring verksamhetens mål och  därigenom skapa fler medledare i verksamheten.

Många utmaningar vid start

Förutom femtio nya lärare kom också nya elever från fyra olika skolor till Rönnen vid starten. I samma veva fungerade inte de administrativa systemen. Inga grupplistor stämde och eftersom lärarna inte hade någon relation sedan tidigare med eleverna var det svårt att veta om det ens var rätt elever på lektionerna. Ett arbetslag tappade två av sina lärare som valde att säga upp sig och låsen till de nybyggda lokalerna funkade inte. Bränder började också anläggas på toaletter vid flera tillfällen.

– Vi lyckades aldrig ta reda på vem det var som startade dem. Men det tog oerhört mycket kraft och tid från det arbetet som vi behövde göra, säger Jenny Strand.

Övervakningskameror på plats

Efter några veckor började saker lösa sig och vid höstlovet installerades övervakningskameror på skolan. Efter det har skolan inte haft ett enda brandlarm.

– Det var då jag kände att vi kunde börja fokusera på det som var viktigt. Att jobba ihop oss och att börja jobba ännu mer med våra PLC, Professional learning communities. I det arbetet är alla lärare involverade och det är min roll som rektor att knyta ihop och skapa sammanhang.

PLC är en struktur inom coherence och kopplat till hur lärare ska jobba med det fördjupade lärandet. I ämnesgrupper jobbar lärarna kollaborativt med en modell som heter “Teach for sucess” för att skapa en precision i elevernas lärande och att följa det för att se att undervisningen gör verklig skillnad.

– Jag är jättestolt över att vi kunde hålla i detta arbetet trots allt annat som strulade. VI har kunnat utveckla våra PLC som är kärnan i verksamheten och tagit ett stort steg mot ett gemensamt sätt att hitta precision i undervisningen och kunna följa elevernas lärande.

Vad hade du gjort annorlunda?

– Det hade nog varit att se till att överlämningarna av eleverna hade varit ännu bättre. Kanske också att man från förvaltningens sida skulle kunnat ha haft ett stöd för rektorer när nya skolor öppnar och när systemen inte fungerar.

Hur är känslan inför detta läsåret?

– Jättepositivt! De som var med då tycker att det har varit en ovanligt lugn start, skrattar Jenny Strand.