Rönnenskolan en högstadieskola i mellanstadiekläder

En av framgångsfaktorerna kan vara de sammansvetsade och välorganiserade arbetslagen.

För två år sedan lämnade lärarna Anna Mårtensson, Kristina Nerman och deras arbetslagskollegor i från sig de nior som visade sig ha bäst resultat av alla nior i Malmö. De berättar:

– På skolan blev vi så klart superstolta och diskuterade vad de goda resultaten berodde på. Vi kom fram till att det berodde på det arbetslagstänk vi har på skolan. Det handlade inte om att det årets nior var en särskild årgång – tvärt om! Det var elever som inte hade de bästa förutsättningarna för att lyckas, säger Kristina Nerman, lärare i SO, svenska, SvA samt lärarbibliotekarie på skolan.

– Vi kom också fram till att det berodde på att arbetslaget hade ett extremt flexibelt arbetssätt med alla elever. Alla lärarna i arbetslaget hade full koll på vad varje elev behövde jobba med, berättar Anna Mårtensson som är lärare i tyska, engelska och SvA samt förste lärare på skolan.

Rönnenskolan ett genomsnitt av Malmö

Rönnenskolan har 290 elever fördelat på tolv klasser. I första hand kommer eleverna från Österportskolan, en F-5-skola. Men den upptagningsskolan är ganska liten så det blir gott om platser över för andra elever att söka till skolan.

Anna och Kristina tror att skolan representerar ett genomsnitt av hela Malmö. Det är elever från olika socialgrupper, med olika religioner, från olika kulturer och med olika modersmål. Det är villabarn och det är lägenhetsbarn. Det är elever som kommer från hem med studiebakgrund och utan studiebakgrund. Anna & Kristina tror att denna blandning även bidrar till den tolerans för olikheter som de upplever finns på skolan.

– Visst förekommer det konflikter och kränkningar även på vår skola, men det känns som om skillnader och olikheter är en icke fråga för våra elever, säger Kristina.

– Mångfaldet är dessutom en oerhörd rikedom för skolan. Elevernas olika bakgrund blir en resurs i undervisningen, säger Anna.

Varje arbetslag ansvarar för en årskurs

Elevernas goda resultat föregicks av en omorganisation för några år sedan. En anledning till omorganisationen var att eleverna hade svårt att hålla ordning på sina saker och att de upplevde sin skolsituation som rörig. Varje arbetslag fick ansvar för alla elever inom en och samma årskurs, varje klass fick sitt eget klassrum och eleverna fick färre olika lärare. Denna organisation har skolan fortsatt med även om tjänstefördelningen inte alltid möjliggör det fullt ut.

All ämneskompetens i ett arbetslag

I omorganisationen ingick även ett tanke med hur arbetslagen skulle arbeta. All ämneskompetens ska finnas i varje arbetslag: SO-lärare, Ma-NO-lärare, svenska- och språklärare och gärna någon praktisk-estetisk kompetens. Varje vecka är det lärarkonferens, men det alternerar mellan att vara arbetslags- och ämneskonferens. Detta innebär både för- och nackdelar förklarar Kristina:

– Nackdelen är att alla kanske inte har en ämneskollega i sitt arbetslag. Man inte hinner träffa ämneskollegor i de andra arbetslagen lika ofta. Av den anledningen blir tillfällena för ämneskonferenser väldigt värdefulla. Fördelen blir att ämneskonferenserna i högre grad ägnas åt ämnesinnehåll och didaktik och mindre åt praktiska och organisatoriska saker, säger Kristina.

Arbetslaget äger resurstiden

Anna och Kristina berättar att varje lärare utöver sin undervisningstid har en odefinierad resurstid som arbetslaget äger. Det gör att lärarna kan arbeta extremt flexibelt för att stötta sina elever. Arbetslaget planerar tillsammans hur den resurstiden ska användas och det kan ändras allt eftersom elevernas behov förändras. Ibland finns det kanske behov av att vara två lärare i klassrummet, ibland handlar det kanske om att ge några enstaka elever extra stöd.

– Det är mycket lättare att gå in som resursperson och stödja elever när man som lärare känner eleverna och är deras ordinarie lärare, säger Anna.

– Som lärare i arbetslaget går det inte att ha någon prestige. Det måste vara okej att jag som lärare i svenska går in och hjälper till i SO, säger Kristina.

Personlig planering för varje elev

Varje elev har en personlig planering. Den innehåller tre väldigt konkreta mål. Vissa elever kan ha saker som de hittills inte har klarat, vissa har högre mål som de ska nå. Efterhand som eleven klarar ett mål stryks det och ett nytt formuleras utifrån elevens IUP.

– Det ska hela tiden ska finnas en slags strävan – och att de känner att vi tror på dem. Det tror vi också är jätteviktigt, förklarar Anna.

Brytdagar

Varje läsår planerar skolan in fem “brytdagar” då samtliga klasser bryter schemat och eleverna kan fördjupa sig och jobba med de ämnen de behöver. Kristina förklarar:

– Det är en slags upphämtningsdagar. Det blir lätt att man som lärare bara matar på under lektionerna och de elever som redan ligger efter kommer efter ännu mer. Det är bättre att se till att alla är med på tåget hela tiden, säger Kristina.

Lärarstyrd undervisning

Anna och Kristina menar att skolans undervisning nog är väldigt lärarstyrd. Först görs allt gemensamt i form av lärargenomgångar då de lägger mycket tid på att berätta, förklara, samtala och ge exempel – för att alla eleverna verkligen ska förstå. Detta är en väldig tillgång för de elever som har svårt att läsa och skriva. Sedan får eleverna prova i par eller i mindre grupper innan de får göra saker själva.

– Det blir som en lugn spiral av detta. Jag upplever att det är väldigt lugnt i klassrummen. Jag tror att även detta är en framgångsfaktor för skolan, säger Anna.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Redaktör Pedagog Malmö