Mångspråksböcker i biblioteket stärker elevers identitet

– Det handlar om social rättvisa och det är identitetsstärkande, menar Fredrik Lindskoug, skolbibliotikarie.

Sedan 2015 har han arbetat på Sofielundsskolan, som han själv kallar en mångsspråksskola. Majoriteten av eleverna har ett annat språk än svenska som modersmål och enligt honom måste de få möjlighet att läsa böcker på de språken från skolans bibliotek.
– Eleverna ska få ha tillgång till sitt starkaste språk och kunna använda det. Jag tycker det är rätt självklart ur bibliotekssynpunkt. Bibliotekslagen är jättetydlig i att man måste ta hänsyn till minoriteter och att man måste ha böcker på de språk som behövs.

Mångsspråksböcker går ihop med transspråkande

Skolan har under några år haft ett transspråkande fokus. Arbetet med mångspråksböcker i biblioteket och transspråkande går väl ihop:
– Även om transspråkande är mer ett förhållningssätt och inte en metod för att lära sig svenska, så vet man att elever som blir starkare på sitt modersmål och får använda det blir starkare i förlängningen i svenska som andraspråk.

Han skyltar tydligt med mångsspråksböckerna och har dem synliga i biblioteket. På skolan går det många nyanlända som lånar både lätta böcker på svenska, men också på sitt modersmål.
– Ibland kan de inte läsa på sitt modersmål men vill ändå ha böcker med det, för det kan handla om deras identitet. De kanske också har en vuxen där hemma som kan läsa tillsammans med dem.

Samtidigt har han elever som är väldigt starka på sitt modersmål och då jobbar de med de båda språken parallellt.
– Svenska lär man sig men det tar tid. Det är inte så stimulerande att bara läsa böcker på svenska med tvårads-meningar, men det måste man ju göra för att lära sig. Men man kan kanske läsa en 300-sidors bok på arabiska eller engelska, och då utvecklar man sitt modersmål.

Boksamtal i bibliotekets soffa

Tillsammans med läraren för förberedelseklass i mellanstadiet har han boksamtal med klassen där de sitter i bibliotekets soffa.
– Vi startar en bok på lättläst svenska och så får eleverna gissa vad de tror boken handlar om och vad som kommer hända. Då har vi ofta flera elever som pratar samma språk och kan diskutera på sitt eget språk vad som händer och sedan hjälpa varandra att översätta. De använder både sitt starkaste språk och sedan försöker uttrycka sig på svenska efter det.
– Det är många elever som blir glada när de märker att det finns böcker på deras språk. Det är väldigt tydligt identitetsstärkande.

Läs mer om hur komvux arbetar med tvillingböcker på SFI.

Arbetar med tvillingböcker

Han arbetar även med så kallade tvillingböcker, titlar som finns på både svenska och ett annat språk. När eleverna sedan ska redovisa boken på svenska har de fått en förförståelse för boken när de läst den på sitt modersmål.
– Då blir det lättare att kunna uttrycka sig på svenska för de vet vad den handlar om.

Det svåraste med att arbeta med mångspråksböcker är utbudet.
– Man vill ha en titel och kanske ha den på tio språk, men så finns den bara på svenska och till exempel arabiska. Ibland finns de på tre eller fyra språk men inte så många som skulle varit lämpligt för elever.
Hans önskemål är att det skulle funnits en central bank med böcker på alla språk. Om han skulle ha en elev som har ett visst modersmål skulle han kunnat låna in böcker i en period för att sedan lämna tillbaka dem. Han eftersöker också någon med kompetensen som man kan fråga vad det finns för böcker på ett visst språk.
– Skolorna har inte riktigt någonstans att vända sig.

Läs om hur Mångspråksbiblioteket i Stockholm arbetar.

Hur skulle ditt drömbibliotek med mångspråksfokus se ut?
– Mycket mer böcker på olika språk. Det handlar också om hur man som skola arbetar. Nu är vi i en transspråkande process med böckerna jag köpt in. Till exempel hade jag velat köpa in en titel, till exempel som “Lasse Maja”, och så läser alla den på något språk. Så skulle jag vilja arbeta och det är ditåt vi ska gå.

Text och foto: Camilla Landin